Hovedside, se øverst i menyen.




ORDBOK PÅ SKANDINAVISKE SPRÅK,  A - K


Det er en god idé å skrive ut hele ordboka.
Da er det lettere å bruke den.
Merk at boka er delt opp i 3 deler, på grunn
av lengden, o at dette er 1. del, fra A til K.

    I denne ordboka er mange stumme konsonanter på svensk o norsk utelatt oså i skrift.
    Først på svensk, o senere på norsk, er det i de siste åra blitt vanli å uttale hvert eneste ord akkurat slik de blir skrevet. Dette er barbarisk statstotalitært o umenneskeli (svensk) maskinspråk, som folk bør avlære, o som vi bør markere motstand mot!
    Här i Fritänkarordboken skrivs några - men långt ifrån alla - ord me stumma konsonanter så som man ska uttala dem när man läser o talar normerade svenska o norska standardspråk (utom nynorska) på ett mänsklit o naturlit sätt.
    Läs mer i Antistatstotalitær grammatikk / språklære, § 7 (norsk) o § 8 (svensk) !

                                                         FÖRKLARINGAR:
--------       = ordet eller orden ska eller kan me fördel utelämnas
o de behöver inte bytas ut mot andra ord.

överstrukna ord       =                   ska bytas ut eller utelämnas helt.
kursiverade ord       =          betyder ibland ord som rekommenderas
 istället för överstrukna ord.



            ISTÄLLET FÖR:
allra längst i norr ;   i väderleksrapporter
              ANVÄND:   i Lappland o Norrbotten,   i nordvästra Lappland
KOMMENTAR:  Normalt upplysta människor vet både att Nordpolen är "allra längst i norr" o att Nordkapp är längst norrut på det europeiska fastlandet.
         Detta statstotalitära uttryck "allra längst i norr" som man framför allt får höra i SMHI:s, radions o televisionens väderleksrapporter, låter påskina att världen (den som räknas), o därmed vädret o hela atmosfären slutar vid Sveriges riksgräns, - som om det inte finns nåt land norr om Treriksröset, utan bara tomrum. I verkligheten sträcker sig landet ännu många mil rakt norrut, där kusten ofta har annorlunda väder än inlandet i söder (= Lappland). Till Nordkapp är det 30 mil från Treriksröset.
       Lappland = Lappi eller Lapin lääni sträcker sig också långt österut o är benämningen på riket Finlands nordligaste delar. Dessa är då = nordöstra Lappland, medan de delarna som hör till Sverige är nordvästra Lappland o södra Lappland. - För övrigt borde man nog numer hellre säga Sameland än Lappland, men då räknas också delar av Troms o det mesta av Finnmark fylke dit.  Sameland är numer ofta = Sápmi i samisk skrift.
       "Nordkalotten" (på finska "Pohjoiskalotti") är numer ett vedertaget namn för hela området norr om Polcirkeln, meräknat Kolahalvön. Det är ett bra namn, eftersom det betecknar ett naturgeografiskt område i motsats till de politiskt-geografiska namnen som ofta missbrukas.
       I finska väderleksrapporter talar man (förutom om Lapin lääni) om Pohjois-Fennoskandia (= Nord-Fennoskandia), o menar då även de delar som hör till Norge o Sverige. Fennoskandia definieras i svenska uppslagsböcker som "det skandinavisk-finska urbergsområdet".

             I STADEN FOR:
Amerika

          BRUK:   ofteUSA ;   eller på nynorsk:  Sambandsstatane
KOMMENTAR:  Sjå: America  i den engelske ordboka!
       På norsk seier mange berre Statane, og på bokmål/riksmål: Statene. Ofte er det slik at i staden for eit unøyaktig og altfor vidtfamnande "USA" kan ein gjerne seia namnet på den einskilde staten eller storbyen det gjeld, t.d. Michigan, eller Detroit.
        Vi kan setja gåseauge rundt ordet "America"/"Amerika" i direkte sitat, t.d. av George Bush i august 2004: - Dersom "Amerika" opptrer usikkert og syner veikskap i dette tiåret, vil verda drive mot tragedie.

          ISTÄLLET FÖR:
amerikan, amerikanare  (svenska)
amerikanar  (nynorsk)
amerikaner  (dansk o bokmål)
ANVÄND:   ofta: usanare,  nordamerikan  (sv.) ;  usanar,  nordamerikanar  (nyno.) ;   usaner,  nordamerikaner  (da. o bm.)
KOMMENTAR:  Se bl. a.:  America, American o Americans i Wordbook in english, o amerikansk här nedan!

          I STADEN FOR:
amerikanarane
  (nynorsk)
amerikanerna
  (svenska)
amerikanerne
  (dansk o bokmål)
BRUK:   folk i USA,   US-amerikanarar,   US-amerikaner,   US-amerikanere,   befolkningen i USA,   regimet i USA,   regimen i USA (sv.),   regjeringa i USA,   regjeringen i USA,   regeringen i USA,   USA-regimet,   USA-regimen (sv.)
KOMMENTAR:  Sjå §2 i Antistatstotalitær grammatikk/språklære om når vi skal bruke ubunden form.

          ISTEDENFOR:
amerikanisering

          BRUK:   usanisering,   angloamerikanisering,   nordamerikanisering
                       
eller, i motsetning til indiansk kultureuroamerikanisering

          I STADEN FOR:
amerikansk ;   når det ikkje gjeld heile verdsdelen, dvs. ikkje både Sør- og Mellom- og Nord-Amerika:
BRUK:   usansk,   usanisk,   --------------------,   US-amerikansk,   nordamerikansk,   angloamerikansk,   USAs,   USA:s,   USA- ,   i USA,   frå USA,   från USA,   fra USA
                            i motsetning til indiansk / amerindiansk (nå = "native american" på USA-engelsk):
          BRUK:   euro-amerikansk
KOMMENTAR:  Når vi skal velja mellom formene usansk og usanisk vil usansk vera best på så vel norsk og dansk som på svensk. Jamfør med "iransk", "kubansk / cubansk", "angolansk", "venezolansk / venezuelansk", osb.
       På spansk er "estadounidense" det normale adjektivet for noko som er knytt til USA. Det er avleidd frå Estados Unidos (EE UU) = United States (US), og svarer til usansk.
       På tysk møter vi iblant adjektivet "US-amerikanisch", som òg er ei god løysing på problemet. Andre språk, og ikkje minst engelsk, burde låne det som "US-american". På tysk kan det òg heite "US-Präsident John F. Kennedy". (Frå ei side i Neue Zürcher Zeitung 9.01.2007: "Aktien USA.... Die US-Börsen.... die Konjunkturentwicklung in den USA...")
       Til og med på engelsk kan dei gjera det betre enn journalistar og politikarar i Noreg vil det. Frå Time Magazine 26.03.2007: "the threat of a U.S. military strike", og: "the U.S. Department of Agriculture (USDA)", som dei fleste i Noreg dessverre ville setja om til den gale nemninga "det amerikanske landbruksdepartementet"!
       På finsk heiter USA til vanleg "Yhdysvallat", der første lekken er avleidd frå verbet "yhtyä" = "gå saman" og den andre lekken er fleirtalsforma "vallat" av "valta" = "stat" eller "makt". Bokstavnamnet "USA" blir òg brukt, men ikkje like mykje.  Adjektivet "yhdysvaltalainen" for "usansk" er det vanlege i sakprosa, men i talespråket er dessverre "amerikkalainen" mest brukt.
       I 1960-åra slutta ein med å seia "russisk" når ein meinte "sovjetisk", for alle i Sovjetunionen var ikkje russiske og russarar. Og vi fekk dei lengre(!) orda sovjetborgarar / sovjetborgere, på svensk "sovjetmedborgare".
       No må vi slutte med å seia "amerikansk" når vi meiner "usansk", for Amerika er langt ifrå berre USA.
DØME:   I staden for "i fleire amerikanske aviser" seier og skriv vi "i fleire aviser i USA".
       "Det amerikanske marked" (bokmål) betyr jo oftest berre "markedet i USA".
       I staden for "amerikanske forskarar/forskere" seier og skriv vi berre "forskarar/forskere" eller, dersom det verkeleg ikkje er presist nok: "forskarar i USA".
       I staden for "amerikanske soldatar" seier og skriv vi "USA-soldatar".  Uttrykket "amerikansk president" fortel jo ikkje noko om kor i verdsdelen den personen er president. Dersom det er i USA, må vi kalle han "USA-president".
       I staden for "med amerikansk hjelp" må det heite "med hjelp frå USA".
       Det er feil å seia: "Iowa er ein amerikansk delstat". Det er heller ikkje bra med "Iowa er ein delstat i USA" - sjå nedanfor om ordet delstat. Det rette er at: "Iowa er ein stat i Nord-Amerika", men vi godtek òg at: "Iowa er ein stat i USA".
       Fordi ein i USA har lagt seg til med monopol på namna "Amerika" og "amerikansk", er det mange i Canada som seier at "Canada er ikkje Amerika". Dei vil ikkje heite amerikanarar, men kanadiarar (canadians), men kan òg godta nemninga "nordamerikanarar" (north americans) om seg sjølve.
       Sjå òg:  America og American i den engelske ordboka, Wordbook in english!

             ISTEDENFOR:
amerikansk delstat
          BRUK:   USA-stat

          ISTEDENFOR:
amerikansk forfatter
BRUK:   engelskspråklig forfatter,   forfatter på engelsk,   forfatter i USA,   forfatter fra USA,   forfatter i Nord-Amerika,   forfatter fra Nord-Amerika

             ISTÄLLET FÖR:
amerikansk fotboll
          ANVÄND:   usansk fotboll,   USA-fotboll,   US-fotboll
KOMMENTAR:  Spelas nästan bara i USA, där man kallar det "football" till skillnad från "europeisk" eller va vi kallar "vanlig" fotboll. I Latinamerika spelar man också "vanlig" fotboll, som är en stor sport där (överallt utom i Venezuela).

          ISTÄLLET FÖR:
amerikansk medborgare
          ANVÄND:   USA-medborgare,   medborgare i USA
KOMMENTAR:  Se ovan. Det finns ingen stat, o heller ingen union av stater, som heter Amerika.

          I STEDET FOR:
amerikansk statsborger
          BRUG:   USA-statsborger,   statsborger i USA,   unionsborger i USA

          ISTEDENFOR:
amerikansk tid

          BRUK:   ---------------------
KOMMENTAR:  Uttrykket er nonsens. Amerikas fastland har mange tidssoner, o forskjellen mellom østre Sør-Amerika o vestre Alaska er 8 timer. Dersom vi tenker bare på USA minus Alaska o Hawaii, er det 4 soner, o i USA heter de: Eastern Standard Time, Central Standard Time, Mountain Standard Time, o Pacific Standard Time. Riket Canada har 7 tidssoner.

             ISTÄLLET FÖR:
amerikanska koncerner
          ANVÄND:   USA-baserade koncerner,   koncerner i USA,   USA-koncerner

             ISTÄLLET FÖR:
den amerikanska södern
          ANVÄND:   södern i USA,   USA-södern,   USA:s sydstater

          ISTEDENFOR:
den amerikanske borgerkrig
          BRUK:   USA-krigen,   den nordamerikanske krigen

          ISTEDENFOR:
amerikanske dollar

          BRUK:   USA-dollar
KOMMENTAR:  Dollar er oså navn på myntenheten i Antigua o Barbuda, Bahamas, Barbados, Canada, Dominica, Grenada, Jamaica, Saint Kitts o Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent o Grenadinene, o Trindidad o Tobago, som alle er suverene amerikanske stater.
        I september 2008 innbyr Handelsbanken i Sverige kundene sine til å spekulere i kursen på en valuta som ikke eksisterer!! (konsekvent omtalt som "amerikanske dollar"). Hva med tilliten til en slik bank?

             ISTEDENFOR:

det amerikanske flagget
          BRUK:   USA-flagget,   det usanske flagget
KOMMENTAR:  Er det noen som VET åssen "det amerikanske flagget" ser ut?  Har egentlig noen sett det noen gang noe ste?  -  Nei.

          ISTEDENFOR:
den amerikanske hovedstaden
         
BRUK:   Washington,   USAs hovedstad,   hovedstaden i USA
KOMMENTAR:  I Amerika fins det jo mange hovedsteder, f.eks. Ottawa, Lima, Buenos Aires, eller innafor USA, f. eks. Springfield, Raleigh, Carson City...

          I STADEN FOR:
den amerikanske nasjonaldagen
          BRUK:   USA-dagen

          ISTEDENFOR:
den amerikanske staten
          BRUK:   USA,   den føderale staten,   statsunionen USA,   USA-statene

             ISTEDENFOR:
amerikanske selskaper
         BRUK:   USA-baserte selskaper,   selskaper i USA,   USA-selskaper,   usanske selskaper

          ISTEDENFOR:
det amerikanske samfunnet
          BRUK:   USA-samfunnet

             ISTÄLLET FÖR:
det amerikanska samhället
          ANVÄND:   USA-samhället

          ISTÄLLET FÖR:
antiamerikanism
ANVÄND:   antiusanism,   antiusansk hållning,  anti-USA-inställning,   kritik mot USA,   USA-kritik,   USA-fientlighet,   att/å vara mot USA

          ISTEDENFOR:
antiamerikansk

          BRUK:   antiusansk,   anti-USA,   USA-fiendtlig,   USA-kritisk

          ISTEDENFOR:
antisemitisk
(svenska o danska)
antisemittisk  (norsk)
          BRUK:  enten:  antijudisk,   antijødisk,   judefientlig,   jødefiendtlig,   antijudistisk,   antijødistisk
  eller:   antiisraelisk,  antiisraelsk,   antisionistisk,   israelfientlig,  israelfiendtlig
KOMMENTAR:  For det første:  Arabere er oså semitter. Arabisk er semittisk, akkurat som berbisk, maltesisk, hebraisk, o noen flere er semittiske språk. Når mange bruker ordet "antisemittisk" galt, kan det sogar føre til at en betegner Israels arabiske motstandere som "antisemittiske", noe som ville bety at disse ønsker å kjempe mot seg sjøl!
       På finsk heter substantivet juutalaisvastaisuus, som ordrett betyr anti-judaisme. Adjektivet er da juutalaisvastainen.
       For det andre:  Å være motstander av staten Israel, eller å være imot staten Israels aktuelle politikk, betyr som oftest ikke at en er imot alle jøder i verden. En kan være venn av jødefolket o/eller av jødenes religion, samtidig som en er motstander av staten Israels idégrunnlag eller staten Israels handlemåte.

          ISTÄLLET FÖR:
antisemitism,  antisemitisme,  antisemittisme
ANVÄND:   antingen:  judefientlighet,  judehat,  å være jødefiendtlig,  jødehat,  antijudaism,  antijudaisme    
                 eller:  israelfientlighet,  å være israelfiendtlig,  antisionism,   antisionisme
KOMMENTAR:  Jämför ovan.

          ISTEDENFOR:
AS Norge
          BRUK:   --------------,   samfunnet,   en / man
KOMMENTAR:  Dette er en dum statsnasjonalistisk floskel om hele rikets samlede økonomi. Men det fins jo ikke noe aksjeselskap som heter "AS Norge".

          ISTEDENFOR:
Avignon
(særlig om pavedømmet i middelalderen)
          BRUK:   Avenhon
KOMMENTAR:  Språket i dette landet (landet Provença) i middelalderen o helt til vår ti var oksitansk (lengua d'oc), o ikke det franske språket langue d'oïl. På oksitansk heter byen Avenhon, slik som det for øvrig oså heter Marselha o Nica, Nimes (me i, ikke î), Carcassona, Tolosa, Bordeus, osv. Noen oksitanske land heter
Provença, Daufinat, Lengadoc, Auvernha, osv.

          ISTÄLLET FÖR:
(i hela vårt) avlånga land
          ANVÄND:   (i hela) riket

          I STEDET FOR:
balkanisere, balkanisering
          BRUG:   pluralisering,   opdelning,   uppdelning,   decentralisering,   selvbestemmelse,
          självbestämmande,   mangfoldiggørelse,
  etc.
KOMMENTAR:  Ordet "balkanisering" er forbundet udelukkende med negative historiske erfaringer, med konflikter og krige. Men vi bør jo anse folkegruppers og regioners autonomi og selvbestemmelse for noget positivt. Om end ikke bestandig i praksis, så er dog øget selvbestemmelse i princip, og i de fleste tilfælde uden tvivl en positiv udvikling.
    Se også: "balkanization" i Wordbook in english.


          ISTEDENFOR:
de baltiske landene
          BRUK:   Baltikum,   de baltiske statene
KOMMENTAR:  Uttrykket "de baltiske landene" blir ofte (mis)brukt slik at en i virkeligheten refererer til de 3 statene / rikene Litauen, Latvia o Estland under ett. Da er det bare dumt å uttrykke seg på en (statstotalistisk fundamentalistisk o liturgisk) måte, som for å si at vi må da for all del ikke glømme at det er hellige statsgrenser innafor dette fellesområdet.

          ISTÄLLET FÖR:
Blekinge - Sveriges trädgård

          ANVÄND:   Blekinge

          ISTEDENFOR:
borgerkrig
BRUK:   krig,   indre krig,   indrekrig,   innenrikskrig,   innanrikskrig,  indenrigskrig
KOMMENTAR:  Sml. det svenske ordet "inbördeskrig", som viser at det er en krig innafor grensene til én o samme stat, ett o samme rike. Alle deltakerne må jo ikke nødvendigvis høre til samme stat (ha samme "statsborgerskap") for å kunne være me!  Det er heller ikke slik at alle deltakerne i slike kriger er "borgere" i motsetning til "arbeidere", adel, prester o bønder. - Men på svensk vil "inrikeskrig" ofte være et bedre ord enn "inbördeskrig".

          ISTEDENFOR:
borgerrettigheter

          BRUK:   ofte: menneskerettigheter

          ISTÄLLET FÖR:
brittiska folket  / det britiske folk
          ANVÄND:  de brittiska folken / de britiske folk

          ISTÄLLET FÖR:
bruttonationalprodukt = BNP

          ANVÄND:   bruttoriksprodukt = BRP,   bruttoprodukt
KOMMENTAR:  På engelska har man ersatt det äldre "Gross National Product" me "Gross Domestic Product" = GDP, som heller inte är bra, men trots allt en förbättring. Det är ju till o me nåt av en sensation i det språket som är nationsförvirringens ursprung o smittokälla! - Orsaken till ändringen är väl protester från folk i Skottland o Cymru/Wales, som vill räknas som separata nationer inom riket United Kingdom.
        Direktören för Nobelinstituttet i Oslo, historieprofessor Geir Lundestad me USA som specialfält, har gjort den obegripliga grodan å skriva om USA:s andel av den samlade världsproduktionen, att "den ble liggende på rundt 23 prosent av verdens BNP" (sidan 282 i den norska upplagan av "USA og Europa - imperiet og de allierte etter 1945" - en bok full av vansinnigt språkbruk). Om man räknar ihop hela världen tillsammans, måste det ju bli världens bruttoproduktion, o inget stolligt världens "-national-"!
        I en notis från Norsk Telegrambyrå (NTB) i april 2007 står beteckningen GBI = den globale bruttoinntekten. Det borde heta GGI på engelska = Gross Global Income. Produkt o inkomst är ju skilda begrepp. Men man bör ju kunna använda beteckningen BGP = bruttoglobalprodukt, på engelska Gross Global Product = GGP.
       Istället för det missvisande "BNP": På tyska heter det också "Bruttoinlandsprodukt", men det är inte heller bra, eftersom "land" normalt inte ska vara det samma som "rike". Dessutom förekommer synonymen "Bruttosozialprodukt" på tyska. Efter 1945 vill de flesta tyskar undvika ordet "national". Det borde andra folk i världen också lära sig.  -  På franska använder man uttrycket "produit intérieur brut" = PIB, som betyder "inre" = "inrikes", dvs.det samma som "domestic". Samma förkortning PIB har vi på spanska o portugisiska, men inte på italienska. På spanska heter det antingen Producto Interno Bruto eller Producto Interior Bruto, på portugisiska "produto interno bruto".
       Sammanhanget tillåter ofta att vi slopar mellanleden "-riks-". Då räcker ordet "bruttoprodukt".
  

         
ISTEDENFOR:
bygge landet
          BRUK:   bygge opp samfunn(et),   bygge riket

          ISTÄLLET FÖR:
Casablanca
;   (men naturligtvis inte om filmen som heter så)
          ANVÄND:   Dar al-Baydā

          ISTÄLLET FÖR:
Cypern
;   = som stat, men inte om ön Cypern
          ANVÄND:   eventuellt:   Syd-Cypern
          KOMMENTAR:  Se: Kypros.

             I STEDET FOR:
danefæ
          BRUG:   oldtidsfund,   fund fra oldtid,   jordfund

          ISTÄLLET FÖR:
Danmark
;   sett från Skåne o när man syftar närmast eller endast på Øresunds västsida
          ANVÄND:   Sjælland

          I STEDET FOR:
dansk tid

          BRUG:   mellemeuropæisk tid,   MET,   ME-tid,   ME-sommertid,   CE-tid,   europatid
KOMMENTAR:  Se: norsk tid.

          I STEDET FOR:
dansk vand,   danskvand
          BRUG:   sodavand,   mineralvand,   hvid vand
KOMMENTAR:  Sv.-Da. Ordbog: vichyvatten = sodavand.  I Skåneland o Värend kan man købe mærket "Xtra Bordsvatten / Hvid Vand".

          I STEDET FOR:
danske kroner (DKK)
          BRUG:   Danmark-kroner
KOMMENTAR:  "Danmark-kroner" lyder bedre og fremfor alt lyder det mindre totalitært end "danske kroner". Danmark-kroner er den valuta som staten Danmark udgiver og som gælder i Danmark. Sml. USA-dollar, Canada-dollar, osv.

          ISTEDENFOR:
danskebåten

BRUK:   ei skagerrakferje, - ferge,   skagerrakferja, -fergen,   ferja til/fra København,   ferja til/fra Oslo,   København-Oslo-ferja,  osv.
KOMMENTAR:  Dersom det er ei ferje som går til o fra Hirtshals eller Frederikshavn, kunne en sett fra Norge eventuelt kalt den for "Jyllandsbåten". Objektivt sett er det "en skagerrakferge / ei skagerrakferje". Gjelder det ruten mellom København o Oslo, må ferja bli kalt etter hvor den skal hen eller kommer fra. En kan sjølsagt oså bruke døpenavnet på ei bestemt ferje.
       Hos DFDS Seaways er "Københavnbåten" et begrep me eget stikkord i Rosa Sider i telefonkatalogen for Oslo.

          ISTÄLLET FÖR:
den delade ön(om Cypern bl.a. i Sveriges Radio)
          ANVÄND:   det delade riket
KOMMENTAR:  En ö kan man bara dela genom å gräva en kanal som leder vatten så att ön blir delad i två öar. På samma sätt kan man heller inte tala om "det delade landet". Ett land kan aldrig delas, annat än genom geologiska förändringar som tar tusentals eller miljontals år, eftersom ett land är ett naturgeografiskt område. Men ett statsterritorium, ett rike, ett förvaltningsområde o liknande kan man dela.

          I STEDET FOR:
delstat
;  (= i USA)
          BRUG:   stat,   unionsstat
KOMMENTAR:  USA er en union af stater. Når vi mener hele USA, skal vi ikke sige "staten USA" men "unionen", "unionen USA".  F. eks. Florida er da en stat i unionen.   Det er galt at sige: "Iowa er en amerikansk delstat". Korrekt må det hedde, f. eks.: "Iowa er en stat i Nord-Amerika".
       USA-præsidentens årlige redegørelse med navnet "state of the Union" betyder "tilstanden i unionen".

          ISTÄLLET FÖR:
delstatsval
;  (i bl.a. Tyskland o Österrike)
          ANVÄND:   regionalval,   lantdagsval
KOMMENTAR:  Förbundsrepubliken Tysklands Bundesländer (t.ex. "Land Baden-Württemberg") räknas som regioner i EU.

          I STADEN FOR:
den delte øya
          BRUK:   det delte riket
KOMMENTAR:  Sjå ovafor: den delade ön.
           

          ISTÄLLET FÖR:
dialekt

          ANVÄND:   oftast:  språk,   regionalspråk,   folkmål
KOMMENTAR:  I det genomfört språknazistiska Sverige, där de styrande ända sen början av 1600-talet har haft som uttalat politiskt program å försvenska alla delar av riket, har ordet "dialekt" alltid en nedsättande, föraktfull betydelse om språk som inte är identiska me riksspråket i Sverige eller riksspråk i andra stater.

          ISTÄLLET FÖR:
därnere
;   om sydligare riken / länder / trakter
          ANVÄND:   där

          I STADEN FOR:
engelsk
;   adjektiv
          BRUK:   ofte:  britisk (på norsk og dansk),   brittisk (på svenska)
KOMMENTAR:  England er ikkje det same som heile øya Britannia. Berre England er engelsk. Skottland er skotsk, Cymru/Wales er valisisk, og Kernow/Cornwall er kornisk. Når vi snakkar om ein person som vi ikkje veit kor på øya ho eller han kjem frå, må vi nytte ordet britisk. Det gjeld òg i høve til alt anna som vi oppfattar som felles for alle landa på øya Britannia, dvs. Skottland + (landa i ) England + Cymru/Wales + Kernow/Cornwall.
        Men "engelsk litteratur" kan vera rett seiemåte, sjølv om nemninga òg femner om bøker som vart skrivne i Skottland eller Nord-Amerika. Vi forstår det som "engelskspråkleg litteratur", dvs. han er skriven på det engelske språket.
        Jamfør òg: Storbritannia.

          ISTEDENFOR:
EU-landene
         
BRUK:   EU-statene,   EU-medlemmene,   EU-rikene,   EU
KOMMENTAR:  Innenfor grensene til de 27 EU-statene er det flere hundre land. Men dette vil ikke politikere, ikke journalister i media, o heller ikke Europabevegelsen i Norge late som de vet o skjønner. Det er jo synd at en med dette - i bevisstløs uforstand - faktisk framstiller EU som en statstotalitær idé, istedenfor, som Europabevegelsen gjerne hevder, "et fredsskapende prosjekt".
        Derimot får en lov til å snakke om "EU-Staaten" på tysk. Hvorfor da ikke på norsk, svensk o dansk?
        Se: Definitioner o grundbegrepp, dessuten ordet: land i ordbokdelen L-N, o kommentarene til det!


          I STEDET FOR:
Fastlands-Kina

          BRUG:   Kina

          ISTEDENFOR:
fedrelandet

          BRUK:   riket,   riket vårt,   heimeriket,   hjemmeriket
KOMMENTAR:  Iblant passer det isteden å bruke navnet på den regionen (= det landet) det gjelder, f.eks. Solør, Møre, Troms, Agder, Sørlandet, Setesdalen.  -  Se oså: fosterland(et), fosterländsk.

          ISTEDENFOR:
finnmarkspors
          BRUK:   østlig pors
KOMMENTAR:  Navnet som denne planten har fått i floraer i Norge er norsk naturnazistisk.  Et kart på side 76 i bindet "Hedmark" av "Bygd og By i Norge" viser at denne arten av pors vokser i hele nordøstre Europa, i Finnland, Russland, Baltikum og Polen, i Tyskland vestover til Hamborg og Holsten, o i Skandinavia vestover til Göteborg, til nedre Glomma, og ellers over hele østre Skandinavia brtsett fra Jamtland o Herjedalen. I Finnmark fylke i Norge vokser den derimot bare i sør, på Finnmarksvidda!

          ISTEDENFOR:
finsk sauna

          BRUK:   sauna

          ISTÄLLET FÖR:
finsk sisu
         
ANVÄND:   sisu

             ISTÄLLET FÖR:
den finska kusten / sidan ;   om Bottenhavet, Kvarken, o Bottenviken
         ANVÄND:   den östra kusten / sidan
KOMMENTAR:  Det samma gäller vid Finska viken / Suomenlahti. Finland ligger på norra sidan, Estland på södra sidan. Vid östra kusten av Bottenhavet-Kvarken-Bottenviken talar man svenska på den mellersta kuststräckan, så den kusten är oså en "svensk" sida. Men vi ska använda naturgeografiska bestämningar när det går.
        Den så kallade "svenska sidan" av Bottenhavet, Kvarken o Bottenviken ska vi kalla för den västra sidan eller västra kusten.

          ISTÄLLET FÖR:
folket

          ANVÄND:  iblandbefolkningen,   invånarna
         
BRUG:   iblandtbefolkningen,   indbyggerne
BRUK:   iblant:   befolkninga,   befolkningen,   innbyggjarane,   ibuarane,   innbyggerne
KOMMENTAR:  Det statstotalitære o svensknazistiske uttrykket "svenska folket" blir svært ofte brukt til å skulle bety alle innbyggerne i riket Sverige. Da må vi endre det til f. eks. "de som bor i Sverige", "folk i Sverige" eller "Sveriges befolkning". -  Samme prinsippet gjelder sjølsagt for all statstotalitær bruk av "det norske folk", "det danske folk", "det greske folk", osv.

          I STADEN FOR:
folk flest bur i Kina
BRUK:   ----------------------------------,   folk flest bur i Bengal,  folk flest bur i Hongkong,   folk flest bur i Ciudad de México,   folk flest bur i Asia
KOMMENTAR:  At det bur flest menneske i Kina er statsnasjonalistisk løgn og uniformistisk hjernevask. Det tettast folkesette landet i verda skal visstnok vera Bengal. Dette landet høyrer til to statar: Bangladesh og India. Den byen i verda der folk bur tettaste, er truleg Hongkong (Xianggang på kinesisk, men er det rett kantonesisk?), medan byen med det høgste folketalet visstnok skal vera Ciudad de México.
       Vil vi reise til eit land der folk bur tett, så dreg vi nok ikkje til Tibet (som er eitt av dei landa som no - dessverre - høyrer til riket og staten Kina).

          ISTEDENFOR:
Folkeforbundet

          BRUK:   Statenes Forbund
KOMMENTAR:  Sml.:  De Forente Nasjoner, o i den engelske ordboka:  League of Nations o United Nations.

          ISTEDENFOR:
folkeretten
BRUK:   mellomstatlig rett,   mellomstatsretten,   interstatsretten,   interstatsjusen,   mellomstatsjusen
KOMMENTAR:  Den såkalte "folkeretten" er et eget rettssystem som gjelder i forhold mellom stater. Begrepet "folkeretten" er urettmessig, fordi det refererer bare til stater, o har overhodet ikke noe me folk å gjøre!
       Mellomstatsretten, med (det forelda) prinsippet om ikke-innblanding i "interne forhold", er ofte til fordel for despotiske regimer o stater som krenker befolkningens rettigheter o menneskerettighetene.
       På engelsk heter "folkretten" international law, men det bør vi endre til interstatal law, eller intergovernmental law eller interpolity law, fordi anglosaksisk språkbruk feilaktig har gjort "nation" til å bety det samme som stat, ("Interstate law" på engelsk dreier seg bare om forhold mellom stater i unionene USA, Australia o noen andre, o er da ofte det samme som "federal law".)
       I nordiske språk skiller vi oså mellom "rett" o "jus" (på svenska: mellan "rätt" o "juridik"). "Jus"/"juridik" blir i ordbøkene oversatt me "law" som det normale på engelsk, men me "jurisprudence" som et sekundært ordvalg.
       Sorenskriver Tor Falch skrev en kronikk på nynorsk om samepolitikk i Aftenposten (15.05.2003) o brukte da i begynnelsen bl.a. denne uttrykksmåten:  "Både statsrett og mellomstatleg rett (folkerett) krev at staten...." - Ordet "mellomstatleg" er ett av de nynorske orda for det engelske misbrukte "international".
       Iblant når noen snakker om "folkeretten", men faktisk mener noe annet enn (bare) mellomstatlig rett, kan vi bruke ordet "menneskerettigheter" isteden.

          ISTEDENFOR:
folkerettslig

          BRUK:   statsrettslig,   rettslig

          ISTÄLLET FÖR:
folkets förtroende
          ANVÄND:   folkförtroende
KOMMENTAR:  Uttrycket betyder ju inte det samma som t. ex. "väljarnas förtroende".

          ISTÄLLET FÖR:
folkrätten
ANVÄND:   mellanstatsrätten,   mellanstatlig rätt,   den mellanstatliga rätten,   interstatsrätten,   interstatlig rätt,   den interstatliga rätten,   mellanstatlig juridik,   interstatlig juridik
KOMMENTAR:  Se ovan:  folkeretten.

          ISTÄLLET FÖR:
folkrättslig

          ANVÄND:   statsrättslig,   rättslig

          ISTÄLLET FÖR:
folkrättsstridig

          ANVÄND:   statsrättsstridig,   som strider mot mellanstatsrätten

          ISTEDENFOR:
foregangsland
          BRUK:   forbilde,   mønster,   mønsterstat
         
EKSEMPEL:  Frasen "bli/være et foregangsland" bør vi oversette med "gå foran", slik: "Vi vil at Norge som stat skal gå foran når det gjelder...."

          ISTEDENFOR:
De Forente Nasjoner = FN,   (på dansk) De Forenede Nationer
Når det er mulig, BRUK:   Statenes Verdensorganisasjon = SVO,   SVO/"FN",   World Organization of States = WOS,   De såkalte "Forente Nasjoner"
KOMMENTAR:  På nynorsk burde "Dei sameinte Nasjonane" være "Statssamskipnaden", fordi "Statane sin Verdsorganisasjon" eller "Statanes..." klinger ikke godt på nynorsk. Men det kan være en fordel med et navn som en kan forkorte med samme bokstaver på alle skandinaviske statsspråk.
        Å ta med ordet "organisasjon" i navnet er egentlig ikke noe nytt. "FN" heter oså på engelsk "the United Nations Organization", o bokstavene "UNO" blir brukt som det tyske bokstavnavnet på "FN" o uttalt slik: "U-ENN-O". Likeens er bokstavnavnet for "Nations Unies" på fransk "ONU" = "Organisation des Nations Unies".
       Det såkalte "FN" er jo ikke noen sammenslutning av nasjoner eller folk, men av stater. Navneforfalskinga er diktert av de vestlige seiersmaktene i de to verdenskrigene. I Britannia, USA o Frankrike blir ordet "nation" siden et par hundre år misbrukt til å skulle bety det samme som både "stat", "rike", "land" o "folk". Det er helt på linje me George Orwells skrekkvisjon om statstotalitær manipulering av språket i riket Oseania i romanen "1984".
       I de nordiske landa derimot kunne vi tiliere holde disse begrepa skilt fra hverandre. Det kunne en oså i både Sør- o Mellom- o Øst-Europa o i Asia. Denne retten til å tenke både fritt o logisk må vi ta tilbake.
       Det som blir kalt for De Forente "Nasjoner" seiler virkelig under falsk flagg. Ingen eneste av alle de hundrevis av nasjoner o folk i verden som mangler en egen stat, får jo lov til å være medlemmer av den såkalte "verdensorganisasjonen" "FN".
       Derimot blir jo folk uten egne stater godt forsvart av UNESCO, som til dels har virket i opposisjon mot hovedorganisasjonen.
       Se oså:  Folkeforbundet, Nationernas Förbund, o i den engelske ordboka: United Nations o League of Nations.

         
ISTEDENFOR:
(f. eks.) fransk forfatter
          BRUK:   forfatter på fransk (f. eks.)

          ISTÄLLET FÖR:
fornsvensk

          ANVÄND:   ibland: forntida
          

         
ISTÄLLET FÖR:
det forntida Sverige
          ANVÄND:   det forntida Skandinavien
KOMMENTAR:  Sverige fanns inte under forntiden. Riket Sverige uppstod senare. Arkeologer i detta rike tjänstgör tyvärr alltför ofta som nazistiska historieförfalskare.

          ISTÄLLET FÖR:
fosterland
          ANVÄND:   rike,  hemrike,  (hemland)

          ISTÄLLET FÖR:
fosterlandet

          ANVÄND:   riket,   vårt rike,    evt. med anföringstecken:  "fosterlandet"
KOMMENTAR:  Ibland passar det att man istället använder namnet på den regionen (dvs. landet) som det gäller, t. ex. Småland, Norrland, Bergslagen, Ådalen, Västergötland.

          ISTÄLLET FÖR:
fosterlandsvän
          ANVÄND:   statsnationalist,   statspatriot

             ISTÄLLET FÖR:
fosterländsk
          ANVÄND:    statsnationalistisk,   statspatriotisk

            ISTÄLLET FÖR:
fosterländskhet
         ANVÄND:    statsnationalism

         I STEDET FOR:
fra Dueodde til Blåvandshuk   og
fra Gedser til Skagen
         BRUG:   ---------------------------------------------
KOMMENTAR:  Denne slags totalitær statsnationalistisk geografi er en forbrydelse, nemlig mentalt folkemord !  (Dueodde er det østligste af Bornholm, og dermed længer øst end Skåne, som jo ikke eksisterer i den statstotalitære geografi fra Københavns horisont. Blåvandshuk er det vestligste punkt på Jyllands vestkyst. )

         ISTÄLLET FÖR:
Frankrike 
 = sett från England
         ANVÄND:   ibland:  kontinenten

            ISTÄLLET FÖR:
franska kusten   = sett från England
         ANVÄND:   kontinentkusten

        
 ISTEDENFOR:
de franske Alpene;   de franske Alper
          BRUK:   Vestalpene

          ISTEDENFOR:
 den franske riviera
          BRUK:   rivieraen
KOMMENTAR:  Rivieraen er en naturregion. Det er hjernedødt dumt å beskrive en sammenhengende naturlig kystregion, o dertil et sammenhengende kulturlandskap som at det skulle være delt i to. Dessuten: I den delen av regionen som hører til staten Frankrike, er det ekte språket provensalsk, ikke fransk.
       Sml.: den italienske riviera.

          ISTÄLLET FÖR:
X är från Danmark

ANVÄND:   oftast t. ex.:   X är från Århus,   X är från Lolland,   X är från någon plats i Danmark
KOMMENTAR:  Om nån i mellersta eller norra Sverige säger "hon är från Danmark", så BORDE det betyda att den omtalade kommer från en kyrksocken strax öster om Uppsala som faktiskt heter Danmark.
       Å inte vilja låtsas om att kartan över riket Danmark innehåller något annat än tomrum o vit färg över alltsammans, å inte vilja känna till nåt om länder o städer i andra riken än Sverige, det är verkligen kränkande o diskriminerande! En dalkulla säger väl sällan om en skånska att "hon kommer från Sverige".
       Nån ort eller nån region / nåt land som heter "Norge" finns troligen inte alls. Alltså borde man helst aldrig säga: "han kommer från Norge". Man borde åtminstone kunna ta reda på att "han kommer från Vestlandet" eller "han kommer från Oslo". Vet man verkligen inte var i riket Norge han kommer från, bör man kunna ha folkvett å erkänna att "han kommer från nåt ställe i Norge, men tyvärr vet jag inte var".

          ISTÄLLET FÖR:
från Ystad till Haparanda
ANVÄND:  --------------------------,  från Gedser till Nordkapp,   från Nordkapp till Gedser,   (från Smygehuk till Nordkapp),   (från Nordkapp till Smygehuk),   (från Sicilien till Nordkapp)
iblandfrån när o fjärran
KOMMENTAR:  Uttrycket torde härstamma från tiden under 1800-talet när Haaparanda/Haaparanta hade grundlagts som ersättning för Tornio, o Trelleborg ännu inte hade fått tillbaka sina stadsprivilegier. Ibland räknar de så kallade "bildade" i Sverige endast stadsbefolkningen till mänskligheten...... Jämför också me uttrycket i Norge "fra Nordkapp til Lindesnes", som i alla fall är ren natur. I Sverige har man under 1900-talet försökt införa ett motsvarande statsnationalistiskt "från Smygehuk till Treriksröset".
       (Gedser ligger på sydspeten av Falster. Från Gedser går det tågfärjor o bilfärjor till Rostock.)
       Men som syns ovan, är första alternativet att vi hoppar över hela frasen.

          ISTÄLLET FÖR:
främmande länder
          ANVÄND:   andra riken,   andra länder

          ISTÄLLET FÖR:
fäderneslandet

          ANVÄND:   riket,   vårt rike
KOMMENTAR:  Se: fedrelandet, o fosterland(et).

          ISTÄLLET FÖR:
föregångsland

          ANVÄND:   föregångare,   förebild,   föredöme,   mönster,   mönsterstat
          EXEMPEL:  Se ovan: foregangsland.

          ISTÄLLET FÖR:
Förenta Nationerna = FN
ANVÄND:   Staternas Världsorganisation = SVO,   SVO/"FN",   World Organization of States,   De så kallade "Förenta Nationerna"
KOMMENTAR:  Det är fördel me ett namn som ger samma bokstavsförkortning som på norska o danska.
       Å ta me ordet "organisation" i namnet är egentligen inget nytt. På engelska heter "FN" också "the United Nations Organization", o "UNO" används som det tyska bokstavsnamnet på "FN", o uttalas "U-ENN-O". Likaså är bokstavsförkortningen för "Nations Unies" på franska = ONU, som betyder "Organisation des Nations Unies".
       Men egentligen borde det passa bättre på svenska å kalla organisationen för nåt i stil me "Staternas Fackförening" (där ju folk, dvs. "nationer" utan egna o fullt självständiga territorialstater förvägras å bli medlemmar.
       Det så kallade "FN" är ju inte nån sammanslutning av nationer eller folk, utan av stater. Namnförfalskningen dikterades av de västliga segrarmakterna i de både världskrigen. I Britannien, USA o Frankrike missbrukar man sen ett par århundraden ordet "nation" så att det påstås betyda det samma som både "stat", "rike", "land" o "folk". Det motsvarar helt o hållet George Orwells skräckvision om statstotalitär manipulering av språket i riket Oceanien i romanen "1984".
       I de nordiska länderna däremot kunde vi förr hålla de här begreppen åtskilda. Det kunde man också både i Sydeuropa, Mellaneuropa, Östeuropa o i Asien. Den här grundläggande mänskliga rättigheten å få tänka både fritt o logiskt måste vi ta tillbaka.
       Det som kallas Förenta "Nationerna" seglar verkligen under falsk flagg. Ingen enda av alla de hundratals nationer o folk i världen som inte har en egen stat, får lov att vara medlemmar i den så kallade "världsorganisationen" "FN".
       Däremot försvarar UNESCO folk utan egna stater o deras intressen, men UNESCO har ju delvis verkat i opposition mot huvudorganisationen.
       Jämför också: Nationernas Förbund, o i den engelska ordboken: United Nations o League of Nations.

          ISTEDENFOR:
de gamle grekerne,  de gamle grækere,  de gamla grekerna
          BRUK:   grekere i oldtida,   grækere i oldtiden,   greker i forntiden,   greker i antiken
KOMMENTAR:  N. B.! - Vi skal ha ubestemt form: grekere, greker, oså på norsk o svensk. Alle grekere tenkte o gjorde jo ikke bestandig akkurat det samme. Det er en statstotalitær idé, o den passer veldig dårlig sammen med det som noen har kalt for "demokratiets vugge". Les oså § 2 i Antistatstotalitær grammatikk / språklære, som du finner i menyen her til venstre.

         
ISTEDENFOR:
gjøre nordmann av seg
          BRUK:   som oftest:  flytte til Norge,  flytte til Stavanger, osv.
                         eventuelt:   begynne å snakke norsk

          ISTEDENFOR:
gjøre svenske av seg

          BRUK:   som oftest:  flytte til Sverige,  flytte til Vermland, osv.
                         eventuelt:   begynne å snakke svensk

          ISTEDENFOR:
grense mot   (verb eller substantiv)
          BRUK:  
grense med,   grense til

          ISTEDENFOR:
i grensestrøkene,  i grensestrøka, i grensetraktene
BRUK:   i fjellområda,   i fjellområdene,   langs Kjølen,   i fjellkjeden,   Finnskogen,   i Marker,   Finnmarksvidda,   i Trysil o Engerdal,   i Vinger o Eidskogen
KOMMENTAR: Dette med "grensetraktene" eller "grensestrøka" er da en hårreisende stygg statstotalitær måte å uttrykke seg!!  Særlig slike meteorologer som opptrer i mediene, med den makt det innebærer til å nazifisere språkbruken blant folk, burde skamme seg!  Skal da virkelig ikke meteorologer ha greie på at været er et naturfenomen, o at været gir blanke faen i politiske grenser!

          ISTEDENFOR:
Guatemala by

          BRUK:   Ciudad de Guatemala

          ISTÄLLET FÖR:
Guatemala City

          ANVÄND:   Ciudad de Guatemala

          ISTÄLLET FÖR:
Haiti

          ANVÄND:   ibland: Hispaniola
KOMMENTAR:  När vi menar själva ön, o inte riket på den västra halvan av ön, är det fel å använda namnet Haiti. Ön har hetat Española o Hispaniola alltsen spanjorer utrotade arawakerna o kariberna som bodde där förut. Sen 1800-talet är öns territorium delat mellan två stater, Dominikanska Republiken o Haiti.
       När vi talar om staten Haiti, heter det naturligtvis i Haiti, o inte som Sveriges Radio envisas me: "på Haiti".

          ISTÄLLET FÖR:
från / i / över hela landet
          ANVÄND:   -------------------------------
KOMMENTAR:  Land ä INTE detsamma som rike eller stat. Men i det här uttrycket brukar man - fast missvisande - mena ett helt statsterritorium. Ofta passar det bäst å stryka hela den lögnaktiga frasen. T. ex. betyder "människor från hela landet" i verkligheten aldrig att det är folk från varenda stad, varenda bygd o varenda liten by i hela riket. Frasen ä me andra ord symptom på ett statstotalitärt tänkesätt där man egentligen inte önskar individuella avvikelser.

          ISTÄLLET FÖR:
hela nationen

          ANVÄND:   hela befolkningen,   hela riket
KOMMENTAR:  Se vidare t.ex.: nasjon o nation.

          ISTEDENFOR:
Helsingfors

          BRUK:   Helsinki,   Helsinki/Helsingfors
KOMMENTAR:  I året 1966 gjenopplivet en gruppe finnlandsvensker sin gamle rolle som herrefolk i forhold til finnene, o håndhevet samtidig den herrefolkrollen som svensker ennå i dag vil spille overfor andre skandinaver. Ve noe vi må kalle for et diktat forbø gruppen alle norske medier  1) å skrive Finnland me to n'er, som en hadde gjort i Norge (o i Tyskland) til da, o  2) å bruke finske navn på byer o. l. som det oså fins svenske navn på.
       I året 1966 føyde en seg i husmanns-Norge øyeblikkelig snilt o uten protester etter diktater fra det svenske herrefolket, uansett om svenskene bodde i Sverige eller i Finnland.  I Tyskland derimot tok en ikke ordre fra Sverige o svensker. På tysk skriver vi fortsatt Finnland me to n'er.
       Før 1966 gikk en i Norge lengre enn i de fleste andre statssamfunn med å normere utenriks navn etter hvordan de heter på det offisielle språket eller flertallsspråket på de stedene det gjelder. På norsk heter det f.eks. Venezia o Firenze, mens en på dansk o svensk dessverre har beholdt de tyske formene Venedig o Florens (på tysk: Florenz, me trykk på -enz). "Die Entdeutschung der Europakarte" dvs. avtyskinga av europakartet var delvis gjennomført i Norge oså før den andre verdenskrigen.
       Vi bør ikke vrake, men tvert imot videreutvikle o spre det prinsippet en har hatt i Norge. Da må vi oså ta tilbake de finske navna Turku, Helsinki, Pori, Oulu, Tampere, Lahti, o mange andre, men sjølsagt beholde de svenske navna på steder der svensk er flertallsspråk, som Borgå o Hangö.
       Ikke-nazistisk språkbruk betyr at det ekte språket, oså såkalt "dialekt", på et ste avgjør hva stedet må hete.

          ISTEDENFOR:
her i landet

          BRUK:   nesten alltid: ---------------------,   her
                        sjelden: her i riket,   i Norge

          ISTEDENFOR:
her til lands
          BRUK:   nesten alltid: ---------------------,   her,   her i riket
                         sjelden:   i Norge

          ISTEDENFOR:
Hold Norge rent!
BRUK:   Hold naturen ren!,   Hold byen ren!,   f.eks. Hold Molde rein!,   Hald verda rein,   Hold verden rein!
KOMMENTAR:  Se: Håll Sverige rent!

          ISTÄLLET FÖR:
Holland
          ANVÄND:   oftast: Nederland,   Nederländerna,   Nederlanda
KOMMENTAR:  Holland är bara en del av riket Nederlänerna. På norskt bokmål heter invånarna "nederlendere"
o riket heter Nederland. Namnet Holland används bara om landet väster o sydväst om IJsselmeer / Zuiderzee, som är de två provinserna Noord-Holland o Zuid-Holland.
        Citat från Thomas Lundéns bok "Språkens landskap i Europa": "Holland är två provinser i Nederländerna, de viktigaste visserligen, men nederländarna själva använder bara namnet Holland för sin stat när de vill göra saken enkel för utlänningar som har svårt att säga N.... (är det svårt?)".
        På franska heter staten/riket (les) Pays-Bas = "de nedre länderna", o adjektivet till detta namn heter "néerlandais". På engelska har vi förutom the Netherlands också namnet (the) Low Countries, som betyder det samma som det franska namnet. Det heter "likadant" på italienska (Paesi Bassi), katalanska (Països Baixos), spanska (Países Bajos), o portugisiska (os Países Baixos).
        Men när vi sysslar me historia, kan vi ha ett problem me namnet Nederländerna. Namnet Belgien använde man inte alls under tiden före 1815 eller 1830. Begreppet Nederländerna omfattade oså Belgien. Nederländerna delades av religionskrig o frihetskrig i slutet av 1500-talet. Sen kallade man den södra delen (≈ Belgien) för Spanska Nederländerna till 1713, o efter det för Österrikiska Nederländerna. Ett bättre namn är Södra Nederländerna. Det riket som många tyvärr kallar för "Holland", var under tiden före 1815 = Norra Nederländerna. På norska kan man då skriva Nord-Nederland om man vill precisera va man menar.

          I STEDET FOR:
hollandsk

          BRUG:   oftest: nederlandsk
KOMMENTAR:  Se ovenfor: Holland.

          ISTÄLLET FÖR:
holländare

          ANVÄND:   oftast: nederländare,   nederlänning
KOMMENTAR:  Se ovan: Holland.
       Medierna, lärare o politiker, ja hela statsnationalismens allmänna prästadöme bedrar oss o lurar oss å tro, t.ex.:   att en friser är en holländare,  att en korsikan är en fransman,  att en ålänning är en finne,  att en same är en svensk, osv......

          I STEDET FOR:
hollænder

          BRUG:   oftest: nederlænder
KOMMENTAR:  Se ovenfor: Holland.

          ISTÄLLET FÖR:
holländsk

          ANVÄND:   oftast: nederländsk

          ISTÄLLET FÖR:
Holstein
          ANVÄND:   Holsten
KOMMENTAR:  På danska säger o skriver man Holsten. Så heter det på nordtyska (= "plattyska", "lågtyska"). Den berömda stadsporten i Lübeck heter Holstentor. Vi bör använda det riktiga namnet Holsten på svenska o norska o alla andra språk, som man gör det på danska. - (Han som sammanställer den här ordboken härstammar f. ö. från smedsläkten Hollsten som flyttade till Värmland från Holsten.)

          ISTÄLLET FÖR:
högförräderi
          ANVÄND:   förräderi,   statsförräderi
KOMMENTAR:  Se ordet landssvik i Ordbok på skandinavikse språk, L - N.

          ISTÄLLET FÖR:
Håll Sverige rent!
ANVÄND:   Håll naturen ren!,   Håll stan ren!,   t. ex. Håll Hudik rent!,   Håll världen ren!
KOMMENTAR:  Det är bedrövligt när miljövårdare "måste" vädja till människors inlärda nazistiska känslor!  -  På 1970- o 1980-talet hette det i folkmun: "Håll Sverige rent! Släng skiten i Norge!"
       Om man ska vårda den fysiska miljön,  -  är det då inte en fruktansvärt svinaktig tanke å samtidigt vilja förorena den mentala miljön?!
       När det inte passar å säga naturen, får man välja ett ord för eller ett namn på "kulturlandskapet". (Stan Hudik i exemplet ovan heter officiellt Hudiksvall.)
 
          ISTÄLLET FÖR:
Ibiza

          ANVÄND:   Eivissa
KOMMENTAR:  Vi, o alla i turist- o resebranschen! - bör använda det katalanska namnet på ön. Alla de Baleariska öarna hör till området med katalanskt språk. Kastilianska (= spanska) är inte nåt inhemskt språk på Eivissa.

          ISTÄLLET FÖR:
inbördeskrig
         
ANVÄND HELLRE:   krig,   inre krig,   inrikeskrig
KOMMENTAR:  Se:  borgerkrig.

          I STADEN FOR:
i Indonesia ;   om tsunamikatastrofen 26.12.2004
          BRUK:    i Sumatra,   i Aceh

KOMMENTAR:
  Sjå:  i Thailand.

          ISTEDENFOR:
industriland
          BRUK:   oftest:  industririke,   industristat
KOMMENTAR:  Ordet industriland kan vi bruke når vi ikke sikter til riket/staten under ett, men bare en del av riket. For eksempel er Grenland i nedre Telemark et industriland (i riket Norge).

          ISTEDENFOR:
inn til Oslo
          BRUK:   til Oslo
KOMMENTAR:  Sml.: ute i landet, som har denne kommentaren:  Det nesettende uttrykket "ute i ....", "ude i ...." blir nå ofte brukt om hele riket utenfor Oslo eller Stockholm eller København. Uttrykket gir bl.a. en forestilling om at det som ikke er i hovedstaden er "ute" = "forelda" / "föråldrat" o "utenfor" (jämför det svenska uttrycket "utanförskap"), mens det som befinner seg i en hovedstad er "inne" = "aktuelt" o "moderne". Disse herrefolkideene må vi motarbeide!

          I STADEN FOR:
inne i byen

          BRUK:   i byen
 

          ISTEDENFOR:
innenlands

          BRUK:   innenriks

          ISTEDENFOR:
innflytter
          BRUK:   innvandrer
KOMMENTAR:  Hvem er innvandrere? - Som innvandrere i Vermland må vi oså regne f. eks. stockholmere o skåninger. Trøndere o samer i Oslo er oså innvandrere. Enten bør vi bruke dette ordet oså for norske o andre innenriks innvandrere, istedenfor "innflyttere", - eller oså omvendt, at vi kaller alle for "innflyttere", både de som kommer fra andre steder i det samme riket, de som kommer fra et nordisk naborike, o de som kommer fra Afrika.

          ISTEDENFOR:
internasjonal(t)
BRUK:   ofte: -------------------,   ellers: interstatlig,   mellomstatlig,   mellomriks,   mellomriks-,   utenriks,   flerstatlig,   overstatlig,   fellesstatlig,   felles,  global(t),   i verden,   i hele verden,   verdensomspennende,   grenseoverskridende,   over grensene,   vidstrakt,   vidtrekkende,   i flere stater,   i flere riker,   i mange stater,  i mange riker,   når vi tar med hele verden,   i verdensmålestokk,   kontinental(t),  
interkontinental
(t),   transkontinental(t),   interregional(t),   transregional(t),   verdenspolitisk,   statspolitisk,   storpolitisk
KOMMENTAR:  Sammenblandinga av "nasjon" o stat o totalbefolkning i en stat / et rike skal vi ikke akseptere. Ordet "internasjonal" blir som oftest brukt feil, nemlig for å betegne forhold mellom statssamfunn, mellom regjeringer, o mellom riker. Ordet blir forholdsvis mye sjeldnere brukt i den riktige betydinga for å betegne mellomfolkelige forhold, dvs. mellom kulturnasjoner (ethnicities / ethnies).
       Når det som oftest dreier seg om forhold mellom stater o/eller staters undersåtter eller totalbefolkninger, må vi bruke ord som viser dette o gjerne inneholder leddet "-stat-".
       Når forholdet ikke berører hele stater, hele statsterritorier osv., er det riktist å bruke ord som inneholder leddet "-region-".  O gjelder det store deler av verden eller hele verdensdeler, da må orda vi bruker avspeile det.
       Vi kan oså oversette "internasjonale forhold" me "verdenspolitiske forhold" eller "globale forhold", "storpolitiske forhold", m.m.
       Ordet "internasjonal" kan passe i noen (få) benevnelser som f. eks. "en internasjonal skole". Men i de fleste tilfeller må vi bytte det ut, eller bare sløyfe det. - Vi kan oså bruke ordet "internasjonalist" om en person som vil at alle verdens folk skal integreres mer o mer.
EKSEMPLER:  Istedenfor det forvirrende uttrykket "flere store internasjonale aviser" bør det hete "flere store aviser i verden".   Istedenfor "den internasjonale situasjon" bør det hete "den verdenpolitiske situasjon(en)".
       Iblant, ja til o me veldig ofte, er ordet "internasjonal(t)" overflødig o dermed dumt, som f.eks. i setninga: "Vi må ha internasjonal styring på EU-nivå." For det aller meste kan vi faktisk rett o slett hoppe over ordet "internasjonal", slik vi møter det i media i Norge. Hovedalternativet ovenfor er altså å sløyfe ordet.
       Sammenlign oså bl. a. ordet folkeretten ovenfor, noen uttrykk med internasjonal her nedenfor, o ordet international i den engelske ordboka.

          ISTEDENFOR:
internasjonal flyplass

          BRUK:   flyplass,   storflyplass,   mellomriksflyplass

          ISTEDENFOR:
internasjonal handel

          BRUK:   handel,   mellomrikshandel,   verdenshandel

            
ISTEDENFOR:
internasjonal politikk
          BRUK:   utenrikspolitikk(en),   verdenspolitikken,   mellomstatlig politikk

             ISTEDENFOR:
i internasjonal sammenheng
          BRUK:   i verden,   i verdenssammenheng

          ISTEDENFOR:
internasjonal terrorisme
         
BRUK:   terrorisme
KOMMENTAR:  Se nedenfor: internasjonale terrorister.


             ISTEDENFOR:
den internasjonale politikk
          BRUK:   storpolitikken,   verdenspolitikken

          ISTEDENFOR:
det internasjonale samfunn
          BRUK:   f. eks.:  de fleste i verden,   mange i verden,   verden,   verden utenfor,   utenverdenen,  
          mange makter

EKSEMPEL: ".... å utvide bosetninger på Vestbredden som det internasjonale samfunn de fleste i verden anser som ulovlige, ....".  (fra dansk:) "...et forsøg på at få det internationale samfunds verdens øjne op for serbernes vanskelige situation...".

           ISTEDENFOR:
internasjonale terrorister

          BRUK:   terrorister
KOMMENTAR:  I dette uttryket blir ordet "internasjonal" stadig mer meningsløst. Nå er det gått så langt at til o med den baskiske organisasjonen ETA blir kalt for "internasjonale" terrorister, noe som jo må være direkte galt. Det er nok å si:  terrorister.

          ISTEDENFOR:
internasjonalt farvann
         
BRUK:   statsfritt farvann

          ISTEDENFOR:
internasjonalt nivå
          BRUK:   ------------------,   verdensnivå,   globalt nivå

          I STEDET FOR:
international(t)
          BRUG:   ----------------,  eller danske former af de norske ord under internasjonal(t) ovenfor!

          ISTÄLLET FÖR:
internationell
(t)
          ANVÄND:   ofta: -----------------,   o annars: interstatlig(t),   mellanstatlig(t),   mellanriks,   mellanriks-,   flerstatlig(t),   överstatlig(t),   samstatlig(t),   global(t),   i världen,   i omvärlden,   världsomfattande,   gränsöverskridande,   över gränserna,   vidsträckt,   vittomfattande,   i flera stater,   i flera riken,   i många stater,   i många riken,   i hela världen,   kontinental(t),   interkontinental(t),   transkontinental(t),   interregional(t),   transregional(t),   storpolitisk(t)
KOMMENTAR o EXEMPEL:  Se ovan: internasjonal, o ordet international i Wordbook in english.

          ISTÄLLET FÖR:
internationell flygplats

          ANVÄND:   flygplats,   storflygplats,   mellanriksflygplats

          ISTÄLLET FÖR:
internationell handel
         
ANVÄND:   handel,   mellanrikshandel,   världshandel

          ISTÄLLET FÖR:
internationell nivå
          ANVÄND:   --------------------,   världsnivå,   global nivå,   mellanstatlig nivå

          ISTÄLLET FÖR:
av internationella mått
         
ANVÄND:   stor,   av betydande mått

           
ISTÄLLET FÖR:
den internationella situationen
         
ANVÄND:   t. ex.:  den världspolitiska situationen

          ISTÄLLET FÖR:
internationellt känd
             
ANVÄND:   känd,   vida känd

          ISTÄLLET FÖR:
internationellt vatten

          ANVÄND:   statsfritt vatten

          ISTÄLLET FÖR:
Irland
när det inte gäller Nord-Irland/Ulster, utan bara den nutida Irländska Republiken som stat eller dess territorium som ett rike:
          ANVÄND HELST:   Eire
EXEMPEL  (från Adresseavisen 2.07.2008):  "... EUs Lisboa-traktat, nå som irene Eire har sagt nei."  "...hva de skal gjøre med Irland Eire etter hvert."   "Irland Eire er det eneste landet den eneste staten som har lagt traktaten ut til folkeavstemning."

          ISTEDENFOR:
den italienske riviera

          BRUK:   rivieraen
KOMMENTAR: 
Rivieraen er en naturregion. Det er hjernedødt dumt å beskrive en sammenhengende naturlig kystregion, o dertil et sammenhengende kulturlandskap som at det skulle være delt i to. Dessuten: I den delen av regionen som hører til Italia er det ekte språket ligurisk (piemontesisk), ikke italiensk. (Rivieraen ligger heller ikke på den Apenninske = Italienske halvøya.)

          I STADEN FOR:
Kari og Ola (Nordmann)
          BRUK:   folk

          ISTEDENFOR:
Kjølen
,   Kölen
          BRUK:   --------------,   riksgrensen
         
KOMMENTAR:  Uttrykk som "på andre siden av Kjølen", "på båda sidor om Kölen" blir ofte brukt som at Norge er på den ene siden o Sverige på den andre, dvs. at Kjølen skal bety "riksgrensen". Men dette er jo åpenbart galt! Kjølen er jo et naturfenomen, en fjellrygg = den skandinaviske fjellkjeden. Da kan ikke Kjølen være = riksgrensen. Østlandet i Norge ligger jo øst for "Kjølen"!!

         
ISTEDENFOR:
Kypros ;   = som stat, men ikke om øya Kypros
          BRUK:   eventuelt:   Sør-Kypros
          KOMMENTAR:  Uansett hva en mener om at regimet i Tyrkia lot sine styrker okkupere den nordre delen av øya Kypros/
Kıbrıs med tyrkisk folkeflertall i 1974, o uten å bry oss om at andre stater enn Tyrkia ikke anerkjenner den politiske delinga i en tyrkisk stat o en gresk stat, så er det et faktum at staten Nord-Kypros fins der! Fritenkere bør holde seg til det, o ikke føye seg etter statsnasjonenes teoretiske definisjoner om anerkjennelse, som ofte gir et usant verdensbilde. Dermed kan vi kalle staten i sør for Sør-Kypros, i det minste når vi snakker om forholdet til tyrkere o Tyrkia.
        Navnet Kypros er gresk. På tyrkisk heter det Kıbrıs, o begge vokalene er bakre i-lyder, som skal skrives uten prikk.
       
        Vi har jo vent oss til å regne Taiwan som en stat, selv om staten Kina blokkerer for at andre stater formelt skal kunne anerkjenne faktum at Taiwan er en selvstendig stat. Da bør vi oså betrakte Nord-Kypros slik. Et annet eksempel er Somaliland, o det fins flere.

          ISTÄLLET FÖR:
Köpenhamn

          ANVÄND folkvett! Säj o skriv:   København


Fortsetter i  Ordbok på skandinaviske språk, L - N



Hovedside, se øverst i menyen.