Hovedside, se øverst i menyen.




ORDBOK PÅ SKANDINAVISKE SPRÅK,   L - N


Det er en god idé å skrive ut hele ordboka.
Da er det lettere å bruke den.
Merk at boka er delt opp i 3 deler, på grunn
av lengden, o at dette er 2. del, fra L til N.

    I denne ordboka er mange stumme konsonanter på svensk o norsk utelatt oså i skrift.
    Først på svensk, o senere på norsk, er det i de siste åra blitt vanli å uttale hvert eneste ord akkurat slik de blir skrevet. Dette er barbarisk statstotalitært o umenneskeli (svensk) maskinspråk, som folk bør avlære, o som vi bør markere motstand mot!
    Här i Fritänkarordboken skrivs några - men långt ifrån alla - ord me stumma konsonanter så som man ska uttala dem när man läser o talar normerade svenska o norska standardspråk (utom nynorska) på ett mänsklit o naturlit sätt.
    Läs mer i Antistatstotalitær grammatikk / språklære, § 7 (norsk) o § 8 (svensk) !

                                                         FÖRKLARINGAR:
                                                --------       = ordet eller orden ska eller kan me fördel utelämnas o de behöver inte bytas ut mot andra ord.

överstrukna ord       =                   ska bytas ut eller utelämnas helt.
kursiverade ord       =          betyder ibland ord som rekommenderas
 istället för överstrukna ord.



           I STADEN FOR:
land
         
BRUK:   ofte: rike,   ofte: stat
                      
iblant: makt,      iblant:   statsområde
                       iblant:  bruk namnet på den staten det gjeld, t. d. Britannia, Sverige, Japan
KOMMENTAR:  Eit land skal retteleg vera noko anna enn eit rike. Eit land er i første rekkje eit naturgeografisk og/eller "regionalt" omgrep, slik som t. d. Jylland, Sjælland, Grenland, Helgeland, Hadeland og Hordaland. Eller Trøndelag, Østlandet, Skåne, Kaukasia, Patagonia. I mange høve kan det òg vera rett å bruke "land" som nemning på eit genuint kulturgeografisk område, og eit døme på dette er Sameland.
       Naturlege land kan vera delar av større land = regionar. Hordaland er ein del av Vestlandet. Himmerland er ein del av Jylland. Ångermanland er ein del av Norrland, og Ådalen er ein del av Ångermanland.
       På tysk har vi ordet "Staatsgebiet" = statsterritorium eller statsområde. I Tyskland "kan" ein ikkje lenger nytte ordet "Reich". Men i skandinaviske samfunn blir ord som "statsområde" for lange og tungvinne til at ein kan bruke dei hyppig.
       I dei nordiske språka må vi ta i bruk att ordet "rike", og på dansk, skånsk og sørlandsk "rige", når det er dét vi verkeleg meiner. No må vi sjå bort frå at ordet "rike" kom mykje i vanry under den andre verdskrigen, - for, vi har jo ikkje noko godt synonym til "rike" i språka våre.
       Eit land og eit rike kan i nokre høve dekkje same området. Island er eit døme på dette.
       Dei fleste rika i verda har fleire land i seg. Og dei fleste rika i verda har fleire nasjonar inni seg, dvs. fleire folkeslag innafor grensene sine.
       Ein stat er eit maktapparat som styrer eit rike.
       Les meir om dette i bolkane Definitioner o grundbegrepp og Riktig ordbruk.
       Det er jammen stor skilnad mellom stat og land!  Eit land kan, til dømes, ikkje invadere eller gjera åtak på noko som helst. Det er da fysisk heilt umogleg! Men slikt noko kan derimot ein stat gjera. Ei statsmakt og maktapparatet til ein stat kan det.
       Kven avgjer i desse newspeak-samfunna som vi lever i no, kva ein får lov til å kalle for land?
       I Noreg har den totalitære statsnasjonalismen forbode å kalle landet Trøndelag for land, og påbode at ein må seia "landsdel". I Sverige er det forbode å kalle landet Skåne for eit land. På tysk er det rettnok lov å kalle eit Bundesland som t. d. Hessen for eit Land, men likevel skal ein ikkje ha lov til å kalle regionar som Savoia eller Andalusia for Land og Länder. I slike høve krev statstotalitarismen (i etterkrigs-Tyskland) at ein nyttar ordet "Landstrich" istaden, slik som på norsk "landsdel" (= riksdel), og på svensk "landskap".
       Media, lærarar, politikarar, ja heile statsnasjonalismen sitt "allmenne prestedømme" lyg og narrar oss til å tru, til dømes:   at Skottland ikkje er noko land,   at Jylland ikkje er noko land,   at Trøndelag ikkje er noko land,  osb.
DØME:   I staden for "Landet vart no republikk", må det heite "Staten vart no republikk".
       Land er ikkje i stand til å snakke. Men utsendingar eller ombod frå to eller fleire statar må gjerne snakke saman. Når ei avis i Sverige skriv om Pakistan og India og at det er "samtal mellan länderna", er det heilt gale. Det er jo "samtal mellan staternas ombud" eller "mellan regeringarna" eller "mellan regeringsrepresentanter".
       Eit land kan heller ikkje vera kristent, o ingen misjonær kan nokosinne kristne noko land!  I staden for dette idiotiske dømet (frå ei svensk tekst): "när landet blev kristnat", må det heite: "när (en stor del av) befolkningen blev kristnad". På norsk må ein seia at somme, eller mange av innbyggjarane vart kristna, - eller at dei vart kristne. (På nynorsk kan det òg heite: ibuarane.)
       Nokre få gonger kan ordet "område" høve best. Vi tek døme frå ei dansk bok om Noreg i vikingtida: "Skønt landet området aldrig havde været en politisk enhed, har der altså tidligt eksisteret en fælles benævnelse for indbyggerne". Og frå ei norsk skulebok: "Gallia er det land området som i dag kalles Frankrike".
       Carl-Axel Moberg (1915-1987) som var professor i arkeologi i Göteborg, nytta ordet "statsområde" i innleiinga til boka "Med arkeologen Sverige runt", 1980-utgåva, slik:  "Endast svagt skymtar det faktum, att det nu finns begynnande statlig organisation - Danmarks, Norges och Sveriges - som olika delar av vårt nuvarande statsområde varit mer eller mindre fast knutna till."  -  Dette er ein veldig klok og rett ordbruk, som han òg kan ha teke frå det tyske ordet "Staatsgebiet".
       Iblant bør vi la vera å snakke om så vel land som stat og rike. Nasjonalisten O. M. Rapp skreiv i Aftenposten 28.07.2003: "Han merker en økt pågang fra land som vil benytte fasilitetene på Svalbard til sine studier"; - Det burde stått: "....økt pågang for å benytte fasilitetene på Svalbard til studier".
       Når ikkje noko anna høver godt, kan ein skifte ut "land" i tydinga rike eller stat med namnet til den staten eller det riket som saka gjeld. Her er nokre døme: "Den britiske utenriksministeren Jack Straw advarte myndighetene i Teheran Tehrān mot å undergrave tilliten til landet Iran." (Namnet "Iran" kjem i staden for "landet".) - I staden for at: "EU har tilbudt Iran og landets prestestyre...." bør det heite: "....Iran og prestestyret der....". - I staden for "Podhoretz mener at en konflikt med Iran er uunngåelig, og at USA bør bombe landet", må vi òg skrive: "bombe Iran".
       Når en gjer greie for tilhøvet mellom t. d. Saudi-Arabia og USA, må det heite: "....det nære forhold mellom de to landene maktene....", av di USA (men ikkje Saudi-Arabia) er en union av mange statar.
       I uttrykket "du skal skatte for utleien til landet hvor du leier ut" er det jo ikkje noko "land" du skal betale til. Men du skal "skatte til staten" eller  "du skal skatte til kommunen i det landet" eller "i det riket", osv.
       Her følgjer no eit døme på heilt vanvettug bruk av ordet "land". Det stod i Jyllands-Posten 12.06.2003 om: "den 2,5 km brede demarkationslinje, der har skilt Den koreanske Halvø i to lande, siden Koreakrigen blev indstillet...." - Det er sjølvsagt to statar og to rike (på dansk: riger) som delelina mellom Nord-Korea og Sør-Korea avgrensa frå kvarandre. LANDET Korea ligg der jo framleis udelt, slik naturen har laga det.
       Eit land kan ein ikkje dele. Men eit rike eller ein stat kan ein dele i to rike eller statar, til dømes med ei demarkasjonsline. Og det vert heilt gale når somme snakkar om "den delte øya Kypros". Ei ØY er det umogleg å dele med ein strek eller eit gjerde. For å klare å dele ei øy, så må vi grave ein kanal.

          ISTEDENFOR:
i vårt land
          BRUK:   ----------------------
EKSEMPLER:  Istedenfor "I vårt land burde vi hatt alle muligheter for å satse på...." bør en si o skrive: "Vi burde hatt alle muligheter....".  Istedenfor "Her har ikke landet vårt lykkes i å forvandle fortrinn til vekst", burde det ha stått: "Her har en/man ikke lykkes i å forvandle....".

          ISTEDENFOR:
(over) landegrensene
          BRUK:   grensene,   riksgrensene,   statsgrensene

          I STEDET FOR:
landegrænse
          BRUG:   rigsgrænse,   statsgrænse,   grænse

          I STEDET FOR:
landesorg

          BRUG:   ----------------------,   (statssorg),   ("rigssorg")
KOMMENTAR:  Begrebet er statstotalitært, og derfor må vi forkaste det - og sabotere det !

          ISTEDENFOR:
landet
;   i betydninga: riket,
KAN EN OFTE BRUKE ET PRONOMEN, SOM:   de,   vi,   dem,   oss,   man,   en,   opinionen
          EKSEMPEL:  Istedenfor "Landet hadde begynt å reformere..."  kan vi si:  "En hadde begynt...",  "Man hadde begynt...",   "Man hade börjat reformera....",  eller "I Ungern hade man börjat...."   Istedenfor det tåpelige: "Landet håper på ...", bør en f.eks. si:  "En håper på ...",  I Namibia håper en på ...",  "I Perú håper man at ...".
          ELLERS:  Se ovenfor o nedenfor.

          ISTEDENFOR:
bygge landet
          BRUK:   bygge riket,   riksbygging

          ISTEDENFOR:
i landet ;  om et rike som alt er nevnt
          BRUK:   ofte: ------------,  ellers: der,   her,   i riket,   på dansk o sørlandsk: i riget
KOMMENTAR:  Særlig som et påheng sist i ei setning, er dette komplementet svært ofte helt overflødig.
EKSEMPEL:  "... den innbyrdesstrid dypere krefter alt hadde satt i gang i landet, ..."  -  "Neergaard sørget selv for at det ble spredt vidt omkring i landet"  -  "Da var den politiske motsetning mellom partiene større enn kanskje noensinne før eller senere i landet." 
"Tyskerne i Tsjekkoslovakia hadde det bedre enn noen annen av minoritetene i landet der."
NOK ET EKSEMPEL:  Når "i landet" på dansk skal være = i Danmarks rige, er det jo helt vanvittig geografi, og en statstotalitær forfalskning af Europa og jordkloden. Danmarks rige er dog et "latterlig STORT land" !  Dette riget består i vor tid af mange lande, hvoraf Jylland, Fyn, Sjælland og Lolland er de største.
EXEMPEL på såväl fel som riktig använding:  "Charles I ville att skeppspengar skulle utbetalas av hela landet riket, alltså även av grevskapen inne i landet." (I det senare fallet är "landet" = inlandet, i motsats till kustländerna i England o Skottland).

          I STÄLLET FÖR:
i landet ;  om ett rike som redan har nämnts
          ANVÄND:  ofta: ------------,  annars: där,   här,   i riket
KOMMENTAR o EXEMPEL:  Se ovan.

          ISTEDENFOR:
i det krigsherjede landet
          BRUK:   der,   i ....... (o navn på et rike)
KOMMENTAR:   Frasen "i det krigsherjede landet" som evindelig standardsynonym til navn på et rike o/eller en stat, kjennetegner nå stressa og mentalt halvveis utarma utenriksjournalister i de fleste nyhetsmedia i Norge, så til de grader at det er både latterlig o samtidig skremmende eksempel på hvordan media vil gjøre om mennesker til maskiner.


          ISTEDENFOR:
i hele landet
          BRUK:   oftest:  i hele riket
KOMMENTAR:  Om USA heter det enten "i hele unionen" eller "i hele riket".

          I STADEN FOR:
kring i landet
          BRUK:   ------------------
KOMMENTAR:   Sjå: rundt i landet.

             I STADEN FOR:
rundt i landet
          BRUK:   -------------------
KOMMENTAR:  Dette er ein totalitær statsnajonalistisk floskel, som ein mest allstøtt berre kan hoppe over og stryke.

          I STÄLLET FÖR:
över hela landet
         
ANVÄND:  här o där,   här och där,   ----------------

          ISTEDENFOR:
landsbasis
          BRUK:  oftest:  --------------
KOMMENTAR:  Se oså andre stikkord, f.eks. nasjonalt / nationellt.

          ISTEDENFOR:
landsdekkende

          BRUK:   riksdekkende,   riksgyldig

          ISTEDENFOR:
landsdel
,
          BRUK:   land,   region,   riksdel,   del av riket,   land i Norge, o. l.

          ISTÄLLET FÖR:
landsfader

          ANVÄND:   statsledare,   statsleder,   (statsfader,   riksfader,   riksgrundare)

          ISTÄLLET FÖR:
landsflykt

          ANVÄND:   riksflykt,   exil

         
ISTEDENFOR:
landsforræderi,   landsförräderi

          BRUK, på norsk:   statssvik,   statsforræderi,   forræderi
          ANVÄND, på svenska:   statsförräderi,   förräderi
KOMMENTAR:  Se nedenfor: landssvik.

          ISTÄLLET FÖR:
landsförvisad,  landsförvisning
          ANVÄND:   förvisad, förvisning,   utvisad, utvisning,   riksförvisad, riksförvisning,   exil

          I STEDET FOR:
landshold

          BRUG:   statshold
KOMMENTAR:  Se nedenfor: landslag.

          I STEDET FOR:
landskamp
          BRUG:   statskamp
KOMMENTAR:  Se nedenfor: landslag.

          ISTÄLLET FÖR:
landskap
; = del av riket, - alltså inte i betydelsen "natursceneri", "utsikt",  o. l.
          ANVÄND:   land (land i riket),   flertal på svenska: länder,   (länder i riket)
KOMMENTAR:  Å använda ordet "land" om naturliga landenheter som t.ex. Närke, Östergötland, Öland eller Värmland behöver inte betyda "separatism", "partikularism" eller "lokalpatriotism" eller va nu monolitiska svenskhjärnor vill kalla det me sina "fy-ord". Å använda ordet "land" är helt enkelt å erkänna att naturen aldrig kan rätta sig efter maktpolitiken, eller me andra ord: det är å ta avstånd från den "naturnazism" som går igen i alla möjliga beskrivningar av naturförhållanden numera.
       På sidan 71 i boken "Sveariket i källor och historieskrivning" av Lars Gahn, skriver han: "Land är det svenska ordet, och landskap är ett tyskt låneord med samma betydelse. Ordet landskap finns på sina ställen redan i landskapslagarna. I ett par fall, nämligen i fråga om Uppland och Småland, kan ordet landskap beteckna en sammanslutning av flera länder (Smålanden resp. de tre folklanden i Uppland)."

          ISTEDENFOR:
landskjent

          BRUK:   berømt,   beryktet,   berykta,   viden kjent,   på nynorsk: vidgjeten

          ISTEDENFOR:
landskode ;  f. eks. for telefon
          BRUK:   rikskode

          ISTÄLLET FÖR:
landslag
;  = om idrott o. l.
          ANVÄND / BRUK:   statslag
KOMMENTAR:  Oavsett om idrotten bedrivs i statlig regi eller inte, representerar så kallade "landslag" snarare staten än riket. Dessutom uppträder de ofta me statssymboler på sej o kring sej. Ett tydligt exempel på detta är fotbolls- o ishockeylagen "Tre Kronor" i Sverige. Därför är "statslag" en riktigare beteckning än "rikslag". ("Rikslag" kan dessutom
på svenska vara ett historiskt juridiskt begrepp.)
       Fordi Skottlands lag, Englands, Cymru/Wales sitt, o Nord-Irlands såkalte "landslag" opptrer o spiller i rene statslagturneringer, kan vi kalle oså disse laga for statslag.
       N.B!  Normalt må vi ikke kalle statslag i idrett me bare navnet på den staten o det riket som de gir seg ut for å representere. Altså ikke f.eks.: Tyskland eller Italia, men Tysklands lag eller Tysklandslaget, o Italias lag eller Italialaget. Istedenfor å si o skrive "Allerede klare for EM er: Tyskland, Slovenia, Danmark, Kroatia, Russland og arrangøren Sveits", skal en si eller skrive: ".... Tysklands lag, Slovenias, Danmarks, Kroatias, Russlands o arrangøren Sveits sitt lag. Dersom et navn slutter på bokstaven -s, passer oftest: Hellas-laget, Sveits-laget, osv.  Norges lag kan oså hete enten Norgelaget, norgelaget eller norgeslaget (sml. orda "norgesglass", "norgeskartet", "norgesvenn", osv.
        .... Dersom en da MÅ si noe som helst om fascistisk/nazistisk idrett ....
        Samme prinsippet burde gjelde når vi omtaler fotballag osv. som har kapra navn på kjente byer o steder. Da bør vi kalle dem f.eks. Barcelona-laget o Milan-laget (Milan er det rette mediolanskspråklige navnet på byen som er kjent som "Milano".)  Et klubbnavn er oså greit, f.eks. IFK Göteborg, som synonym til Göteborg-laget (på svensk: Göteborgslaget) o ikke bare Göteborg. I referater kan en jo forkorte det til "IFK", o Malmö FF kan en forkorte til "FF", men derimot ikke til "Malmö".
        Det er jo ikke alle statens/rikets eller byens innbyggere som spiller, eller som er med på å støtte laget. I hvert rike o i hver by fins det mange uinteresserte, o det er mange fotballhatere o idrettshatere som ikke er begeistra for at en bestemt gruppe ("fanatikere") skal KAPRE navnet på riket eller stedet der oså alle disse andre bor.

          ISTÄLLET FÖR:
landslagstränare

          ANVÄND:   statslagstränare

          I STADEN FOR:
landslut
          BRUK:   land,   region,   riksdel,   del av riket,   land i Norge, o. l.

         ISTÄLLET FÖR:
landsman,   landsmand,   landsmann
om bara från samma stat eller samma rike,
          ANVÄND:   --------------,    medundersåte,   en ...... från .......,    en annan .......från ......
om verkligen från samma land,
          ANVÄND:   landsman,   en ..... från ......,   en annan ..........
KOMMENTAR:  En kvinna är väl knappast "landsman" till nån, oavsett varifrån hon kommer .....
EXEMPEL:  Istället för: "6 miljoner av påvens landsmän överlevde inte kriget", säger o skriver man: "6 miljoner andra människor från Polen överlevde inte kriget".  -  Istället för: "Mitt i djungeln träffade vi två landsmän", bör det heta: "Mitt i djungeln träffade vi två andra från Sverige", eller "Mitt i djungeln träffade vi två smålänningar".

          I STADEN FOR:
landsmøte
          BRUK:   riksmøte
KOMMENTAR:  Vi kan til dømes jamføre med omgrepet "riksforsamlinga på Eidsvoll".
       Til slike møte kjem det ofte folk frå alle regionane i heile riket, og ikkje berre frå einskildland som Trøndelagen, Helgeland eller Ringerike. Riksomfattende politiske parti, t. d. Senterpartiet, har difor riksmøte, kvart eller annakvart år.
 
          ISTÄLLET FÖR:
landsomfattande

          ANVÄND:   rikstäckande,   riksomfattande,  riksgiltig,   utbredd

             ISTEDENFOR:
landsomfattende
          BRUK:   riksomfattende,   riksgyldig,   riksdekkende,   utbredt,   omfattende,   vidtomfattende

          ISTEDENFOR:
landsråd

          BRUK:   sentralråd,   hovedråd

         ISTÄLLET FÖR:
landssorg

          ANVÄND:   --------------------,   (statssorg),   ("rikssorg")
KOMMENTAR:  Begreppet är statstotalitärt, o måste förkastas - o saboteras  !

          I STADEN FOR:
landsstyre
;  = i organisasjonar
          BRUK:   sentralstyre,   hovudstyre,   hovedstyre
KOMMENTAR:  Ordet "riksstyre" som vert brukt på nynorsk tyder berre "(riks)regjering", aldri noko anna.

          ISTEDENFOR:
landssvik

          BRUK:   statsforræderi,   statssvik
KOMMENTAR:  Det er ikke mulig å svike et land, som i riktig språbruk bare betyr et naturgeografisk, eller noen ganger kulturgeografisk område. Et (naturgeografisk) land kan simpelthen ikke ha noen ideologi, politikk eller religion.
       I Sverige brukte en på 1500- o 1600-tallet ordet "riksförrädare" om kongens motstandere i riket. Men det var jo ikke "riket" de "svek". Det var regimet = statsmakten.

          I STEDET FOR:
landstræner
          BRUG:   statstræner
KOMMENTAR:  Se ovenfor: landslag.

          ISTÄLLET FÖR:
landsända
          ANVÄND:   land,   trakt,   region
KOMMENTAR:  Ordet "landsända" utrycker ringaktning. Ordet är uppenbart negativt o föraktfullt.  "Ända" betyder ofta  bakända, bortre ända, röv, blindtarm, eller liknande, o i geografisk betydelse menar man nåt efterblivet.  (Så är det oså me epitetet om småstan "Trosa - världens ände".)

          I STEDET FOR:
lavtysk
;   (= på dansk og norsk bokmål)
          BRUG:   nordtysk,   evt.: (hansisk)
KOMMENTAR:  Se: lågtysk.

          ISTÄLLET FÖR:
lilleputtstaten Andorra
          ANVÄND:   Andorra
KOMMENTAR:  Se: miniputtstaten Liechtenstein.

          ISTEDENFOR:
et lite stykke Norge
          BRUK:   ------------------
KOMMENTAR:  Dette er en norsk nasjonalgal nazi-liturgisk formel som øyensynlig bare er til for å provosere!

          I STADEN FOR:
Luxembourg
BRUK:   for ("stor")fyrstedømet og territoriet som høyrer dit:   Luxemburg,  eller: Lëtzebuerg
                       for byen:   Lëtzebuerg
KOMMENTAR:  På svensk har ein aldri sagt og skrive anna enn "Luxemburg", slik det tyske namnet er, men med nordiske u-lydar. Og slik seier nok dei fleste enno i Noreg og Danmark, sjølv om vi har vorte tvinga til å skrive det på fransk: "Luxembourg". På engelsk har ein heller ikkje endra den uttalen av namnet Luxemburg som ein hadde før, trass i at dei no skriv det på franskemåten i det engelske språket òg.
       Staten og riket Lëtzebuerg / Luxemburg / Luxembourg er trespråkleg sidan mange hundreår. Storhertugdømet vart delt i 1839, og den vestre delen med meir vallonsk mål enn moseltysk vart lagd til Belgia. I den austre delen heldt overklassa og statsmakta likevel fram med å nytte så vel fransk som høgtysk, medan folk elles snakka moselfrankisk tysk folkemål som før. Etter andre verdskrigen ville ein naturleg nok trengje det standardiserte høgtyske språket i bakgrunnen, og fransk vart einaste offisielle språk og det einaste som vart nytta i samkvem med andre statar. Men dette endra seg etter kvart. Ein er ikkje antitysk lenger. Det franske verkar meir kunstig og urett enn før. Lëtzebuergesch har vorte offisielt språk og opplæringsmål i småskulen. Sidan lenge må einkvar innflyttar kunna lëtzebuergesch for å bli statsborgar i Lëtzebuerg  På somme myntar og setlar etter 1946 stod det "Letzeburg" eller "Lëtzebuerg", og no står det berre "Lëtzebuerg" på dei nye euromyntane som vert laga for storhertugdømet.
       Fordi vi til vanleg ikkje omset namn på statar - vi seier Tyskland, og ikkje Deutschland, - så kan folk i Norden bruke det nedervde namnet Luxemburg som namn på staten, men Lëtzebuerg til namn på hovudstaden. Jamfør òg § 6 i Antistatstotalitær grammatikk / språklære, og kommentaren til oppslagsordet "Helsingfors" i ordboka.
       (Bokstaven ë på lëtzebuergesch les ein ut om lag som ô på vermlandsk og fleire andre austnordiske folkemål.)

          I STADEN FOR:
lågtysk ;   på svensk:  lågtyska ;  
om språket
          BRUK:   nordtysk, nordtyska,   evt.: (hansisk, hansiska)
KOMMENTAR:  Språket i den nordre tredelen av Tyskland var det førande kulturspråket og handelsspråket i Nord-Europa i høg- og seinmellomalderen. Det var Hansaforbundet sitt språk, og det var eit velutvikla skriftspråk for si tid.
       Når vi ser bort frå dei frisiske språka, deler vi dei germanske folkespråka i Tyskland og Nederlanda inn i tre hovudgrupper. På standardtysk vert dei kalla Niederdeutsch, Mitteldeutsch og Oberdeutsch.  Nedderdütsch / Niederdeutsch er det ein i Noreg kallar for lågtysk eller plattysk, medan det høgtyske språket (Hochdeutsch) som vart språket til Luther og er riksspråk i Tyskland no, byggjer på mellomtysk. Det høgtyske språkområdet er der folkemåla er anten mellomtyske eller høgtyske (middle german and upper german - Mitteldeutsch und Oberdeutsch).
       Vi lyt merke oss at ordet "høgtysk" ikkje i seg sjølv og ikkje opphavleg tyder at det språket er høgare i rang eller meir "utvikla" enn "lågtysk". "Høgtysk" er meint som "høglandstysk". Språkskiljet følgjer stort sett den naturgeografiske grensa mellom låglandet i nord og høglandet (meir enn 200  m.o.h.) i Mellom- og Sør-Tyskland.  (Målet i Berlin er retteleg ei "høgtysk" språkøy i det nordtyske området.)
       ( Etter folkeflyttingane midt på 1900-talet seier mange i Tyskland at "den reinaste høgtysken" vert tala i Hannover! - som er ein storby midt i det nordtyske språkområdet. Men bymål er jo ei sak for seg, i Tyskland så vel som Norden, )
       Nesten alt landet i nord er flatt, dvs. "platt", og av det kjem det eine av dei to tyske namna på det nordtyske språket: Plattdütsch / Plattdeutsch. Det andre namnet er Nedderdütsch / Niederdeutsch.
       Desse namna har ikkje heilt den same klangen av noko mindreverdig i Tyskland som dei har i Norden. Ordet "Niederdeutsch" kan vera like nøytralt som namnet på staten Niedersachsen. I Bremen ligg det store Institut für niederdeutsche Sprache. Det finst eit respektablet kulturtilbod på språket i teater, bøker og etermedia. Og dei har hatt klistremerke på bilane med "Ick snack platt - Du ok?".
       Nokre målmenn prøvde i 1970-åra å lansere namnet "Hansisch" på det nordtyske språket. Men det slo ikkje an. Venstresida, som var mykje frampå i Tyskland òg i den tida, assosierte det ordet med handel, kommers og kapitalisme, og dermed: "Fy!".
       Orda "låg" som i lågtysk(a) på nynorsk og svensk eller "lav" på bokmål og dansk, liksom det nynorske ordet "låk" (= sjuk, klein osb.), gir automatisk negative førestellingar i samband med språk. Ordet "platt" er negativt det òg. Nynorskordboka har synonyma "grov, ufin, plump, simpel, flau, vulgær". I Sverige vil ein kople det å snakke "platt" saman med å "tala brett", som er det same som fordommane om "stygt talemål", eller på svensk: "ful dialekt".
       I Norden bør vi difor helst kalle det ekte språket i Nord-Tyskland for nordtysk.

          ISTÄLLET FÖR:
länder

          ANVÄND:  ofta: riken,   ofta: stater,   ibland: makter
KOMMENTAR:  Se ovan: land.
SÄRSKILT EXEMPEL:  Eftersom riket USA är en union av stater, kan man inte använda ordet "stater" på samma enkla sätt när man sett från USA menar något utanför USA:s territorium. I den svenska översättningen av Michael Moores bok "Stupid white men" står det tyvärr: "I Chicago anställdes nyligen lärare från 28 olika länder, däribland Kina, Frankrike och Ungern". Det borde stå: "från 28 olika riken" eller "från 28 olika utrikes stater".

          ISTÄLLET FÖR:
längst i norr
;   i väderleksrapporter
          ANVÄND:   i Lappland o Norrbotten,   i nordvästra Lappland
KOMMENTAR:  Se: allra längst i norr.

          ISTÄLLET FÖR:
medborgare

          ANVÄND:   ibland: undersåte,   statsundersåte,   eller: medlem
KOMMENTAR:  Ju mer totalistisk, totalitär, eller ju mer centralistisk en stat är, desto oftare bör man använda ordet "undersåte" istället för "medborgare", eftersom "undersåte" då är ett ärligare o riktigare uttryck.
       I Sveriges regeringsform från 1809 använde man ordet "medlem" i samma betydelse som den tidigare termen "inbyggare" i Sveriges rike. USA:s grundlag från 1776 använder ordet "member" i liknande betydelse.
       Jämför också me uppslagsorden borgerkrig o nationalitet, o me ordet nationality i den engelska ordboken.

          ISTÄLLET FÖR:
medborgerliga rättigheter
          ANVÄND:   t.ex. medlemsrättigheter (i riket)

          ISTÄLLET FÖR:
medeltida

          ANVÄND:   ibland: gammaldags,   föråldrad
KOMMENTAR:  Se: middelaldersk.

         
I STEDET FOR:
medlemsland

          BRUG:   medlemsstat

          ISTÄLLET FÖR:
mellanfolklig
          ANVÄND:   ofta: mellanstatlig

          ISTÄLLET FÖR:
Mellansvenska låglandet
         
ANVÄND:   Mellanskandinaviska låglandet,   Vänerland o Mälardalen,   Vänerland o Mälarland,   vänerlandet o mälarlandet

         
ISTÄLLET FÖR:
mest gynnad nation
          ANVÄND:   mest gynnad stat

          ISTEDENFOR:
Mexico by

          BRUK:   Ciudad de México

          ISTÄLLET FÖR:
Mexico City

          ANVÄND:   Ciudad de México

          ISTEDENFOR:
middelaldersk,   middelalderlig

          BRUK:   iblant: gammeldags,   foreldet,   forelda
KOMMENTAR:  Regimene o statsmaktene i Europa i middelalderen var gjennomgående mindre despotiske o brukte mindre "barbariske" metoder enn de gjorde senere, under 1500-, 1600- o 1700-tallet.
       Det som så ofte feilaktig blir stempla som "middelaldersk" i debattene nå, har i virkeligheten mindre med samfunn i europeisk middelalder å gjøre enn med de despotiske monarkiene eller statsnasjonene i hundreåra nærmest etter middelalderen.
       Statsnasjonalisme eksisterte ikke i høymiddelalderen. Tendensene ser vi først i sen middelalder, o statsnasjonenes despoti kom ikke til å dominere før 1600-tallet i Norden, o enda senere i Europa ellers.
       Når selv humanistisk vel skolerte intellektuelle i våre dager kaller særlig undertrykkende eller gammeldagse regimer o foreteelser for "middelalderske", er det ren historieforfalskning, statstotalitær propaganda, hjernevask, o skittkasting mot en europeisk sivilisasjon som nesten overalt var desentralisert o ikke-nasjonal.
       Det er objektivt feil o bedragersk å bruke merkelappen "middelaldersk" (på svensk: "medeltida") for å kjennetegne noe som er særlig despotisk eller fordomsfullt.

          ISTEDENFOR:
miniputtstaten Liechtenstein,   ministaten Liechtenstein

          BRUK:   Liechtenstein
KOMMENTAR:  Norsk Rikskringkasting, Aftenposten, o flere andre medier har vanemessig brukt disse nazistisk nesettende betegnelsene om staten Liechtenstein, o særlig i samband me at Liechtenstein ei ti blokkerte den nye EØS-avtalen høsten 2003.
       Språkbruken om Liechtenstein minner om hva Hitler syntes om Danmark: "Dette latterlige lille land....".
       En stat, eller et samfunn, eller et folk, skal jo ikke være mindre aktverdig o respektert om den staten eller det samfunnet har få innbyggere i forhold til andre o et lite territorium. - Egentlig burde det heller vært omvendt !

          ISTÄLLET FÖR:
missnöjesparti

          ANVÄND:   parti
KOMMENTAR:  Ordet "missnöjesparti" används ofta i etermedier som borde vara politiskt neutrala. De som använder ordet visar me det att de är motståndare till den demokratiska friheten å bilda nya partier som har andra åsikter än de (tidigare) etablerade partierna. Å använda beteckningen "missnöjesparti" är antidemokratiskt.

          ISTÄLLET FÖR:
Montreal

          ANVÄND:   Montréal,   eller: Montréal/Montreal
KOMMENTAR:  Majoritetsspråket i hela Canada är engelska, men i provinsen Québec o i dess största stad är majoritetsspråket franska. Då bör vi ge det franska namnet på stan företräde framför det engelska, både i tal o skrift. Alltså säger vi: [ moŋrea´l ].  Jfr uppslagsordet: Quebec.

          ISTEDENFOR:
multinasjonal,   multinational,   multinationell

          BRUK:   flerstatlig,   transstatlig,   --------------,   grenseoverskridende,   gränsöverskridande

         
ISTEDENFOR:
multinasjonale selskaper

          BRUK:   (store) selskaper

          ISTÄLLET FÖR:
multinationella företag

          ANVÄND:   (stora) företag

          ISTEDENFOR:
nasjon

          BRUK:   stat,   rike,   statsnasjon,   ----------------,   samfunn,   befolkning,   man
KOMMENTAR:  Ordet "nasjon" er latinsk, o har betydd slekt, klan, stamme, folkegruppe, mennesker som kommer fra samme by, o. l.  I Nord-Europa var "nasjon" et sjeldent lånord før 1800-tallet, dvs. før den ti da det falske anglo-franske nasjonsbegrepet som betyr undersåtter til en statsmakt, ble spredt i den vestlige verden.
       "Nasjon" har heller ikke hatt noe med landområder eller statsterritorier å gjøre. Den falske tilleggsbetydninga av "statsterritorium" for det samme ordet, slik at det oså urettmessig fikk bety "summen av undersåtter", er bare enda en newspeak-nydanning som skal tjene statstotalitær uniformering.
       Tiliere kalte vi jo territoriene for "riker", o den språkbruken må vi vende tilbake til, for at vi skal kunne uttrykke oss mer forståelig o vite sånn noenlunde hva vi selv o andre egentlig snakker om.
       Mediene, lærerne, politikerne, ja hele statsnasjonalismens "allmenne prestedømme" bedrar oss o narrer oss til å tro, f. eks.  at Sverige er en nasjon,  at Italia er en nasjon,  at India er en nasjon, osv.  - men i hvert av de tre rikene bor det mange nasjoner!
NOEN EKSEMPLER:  "en moderne industrinasjon" kan vi bytte ut mot "et moderne industrisamfunn", som klinger bedre enn "industririke".
       Iblant må en si det på en annen måte. Istedenfor "Japan er en fangstnasjon" kan en f. eks. si at "i Japan er det en yrkesgruppe som driver med fangst", eller
"i Japan er fangst en viktig næring".
       F. eks. i Frankrike eller USA kommer presidentene iblant me såkalte "budskap til nasjonen". Da bør vi oversette det me "budskap til befolkningen" eller "budskap til undersåttene".
       Filmen "Birth of a Nation", oversatt "En nasjons fødsel" eller "En nasjon blir til", burde hete "Et rike blir til" eller "En stat blir til". Filmen er om USA, o om USA må vi da bruke ordet "rike".
       På side 139-140 i boka "Grunnskolen som nasjonsbygger" (2003) står noen setninger som det kan være vrient å få skikk på: Noen ord o ei hel kort setning må vi bare stryke. Erstatningsorda står her me kursiv o i parentes:  "Velferdsstatens oppgave var å sikre ...... slik at alminnelige mennesker identifiserte seg med samfunnet og fant at demokratiet var verd å kjempe for. Denne oppgaven var av nasjonal art. For keynesianismen la til grunn at økonomien var nasjonal (en riksøkonomi) innenfor egne (statens) suverene grenser. Og nasjonalstaten (riksenheten) ble i de første tiårene etter den andre verdenskrigen en sikker og selvfølgelig ramme omkring de nasjonale velferdssystemene."  -  O videre:  "I den vestlige verden var idealet i etterkrigstida en relativt sett selvstendig nasjonal stat innenfor en overnasjonal (overstatlig) struktur. Den suverene velferdsstaten ville virke nasjonalt samlende fordi den skapte større sosial trygghet .....".
      Ordet "nasjonen" kan vi ofte oversette med riket, eller man, eller et navn, slik: Istedenfor "Nasjonen hadde mistet 200 skip" sier vi "Man hadde..." eller f.eks. "Britannia hadde...".

          ISTEDENFOR:
en nasjon av
          BRUK:   mange av / blant
EKSEMPEL:  (Intervjuspørsmål gjengitt i flere aviser 23.08.2004): "Er vi en nasjon av hypokondere?"  Det burde ha stått: "Er mange blant oss hypokondere?" eller "Er mange av oss hypokondere?".

          ISTEDENFOR:
som nasjon ....
          BRUK:   --------------------
EKSEMPEL:   Istedenfor:  "Men som nasjon kan vi ....", - bør vettuge o ikke totalt hjernevaska folk si: "Men vi kan....",  o. l.

          ISTEDENFOR:
nasjonal

BRUK:   -------------------,   riks-,   stats-,   statlig,   sentral,   riksdekkende,   riksomfattende,   riksgyldig,   innenriks,   hjemlig,   felles,   riksfelles,   allmenn,   av/i hver stat for seg,   riksdekkjande,   riksomfattande,   riksrelatert,   på riksnivå,   statsrelatert,   innanriks,   heimleg,   hjemlig,   egen,   eigen,   egenstatlig,   eigenstaleg,   enstatlig,   einstatleg,   av/i kvar stat for seg,   enkeltstats,
den enkelte stats,   statsnasjonalistisk,  
iblant: 
kollektiv,   iblant:  nasjonalistisk
KOMMENTAR:  Det er mange muligheter for å skifte ut "nasjonal" med bedre, sannere o ærligere ord. Istedenfor "det er et nasjonalt ansvar" kan vi si at "det er et stort ansvar" eller at "det er et felles ansvar" (på svensk: "gemensamt ansvar").
       Ordet "enstatlig" bruker vi som det motsatte av "flerstatlig", som er dét ordet vi bør bruke istedenfor "internasjonal".
       I svært mange fraser kan en bare sløyfe ordet "nasjonal", uten at en dermed endrer noe av innholdet.
       Ikke sjelden er sammenhengen slik at vikan vi bytte ut ordet "nasjonal med "nasjonalistisk", fordi det dekker bedre hva som er ment.
ANDRE EKSEMPLER:  "Regelverket i WTO setter strenge grenser for hva Norge kan iverksette av nasjonale egne tiltak."  Istedenfor: "full nasjonal kontroll over utenrikspolitikken" bør det hete: "full egen kontroll over Britannias utenrikspolitikk" eller: "full britisk kontroll over Britannias utenrikspolitikk".

          ISTEDENFOR:
nasjonal forsoning

          BRUK:   forsoning,   innenriks forsoning

          ISTEDENFOR:
en nasjonal oppgave
          BRUK:   et riksanliggende

             ISTEDENFOR:
nasjonal politikk
          BRUK:   rikspolitikk,   egen politikk,   riksomfattende politikk

          ISTEDENFOR:
nasjonal sikkerhet
,   nasjonal tryggleik
          BRUK:   statssikkerhet,   statstryggleik

          ISTEDENFOR:
nasjonal-

          BRUK:   ofte f.eks.: riks-,   stats-,   innenriks,   innanriks,   osv.
KOMMENTAR:   Flere erstatningsord, se ovenfor: nasjonal.

          ISTEDENFOR:
nasjonalbudsjett

          BRUK:   statsbudsjett

          I STADEN FOR:
nasjonaldag

          BRUK:   statsdag
KOMMENTAR:  Det er jo staten (eller den konstruerte statsnasjonen) som vert feira, med statsflagg og det heile. Av dei ulike nasjonane som bur på statsterritoriet er det på slike dagar berre den statsberande, mest ruvande og dominerande nasjonen = etniske og kulturelle gruppa som vert heidra. Når dei feirar statsdagen, lest dei i nær nok alle statar og mest allstøtt ikkje noko om at det finst andre (innfødde) folkeslag på staten sitt territorium.
       I Noreg og Sverige kallar dei dagen 6. december for "Finlands nasjonaldag". Det er GALE!  På finsk heiter dagen Itsenäisyyspäivä = sjølvstendedagen. På engelsk heiter slike statsdagar ofte Independece Day. Slik heter den 4. juli i USA. I Danmark er 5. juni grundlovsdagen. Slik burde det heite om 6. juni i Sverige o 17. mai i Noreg òg.
       "Sambandsstatane sin nasjonaldag / USA:s nasjonaldag" kan vi ikkje kalle for "statsdag", fordi USA är en union av mange statar. "Unionsdag" ville ikkje vera umogleg på norsk, men "union day" på engelsk er ikkje bra. Det er betre å kalle dagen 4. juli för "USA-dagen", som er "United States Day" eller "US-Day" på engelska. Men Independence Day = Sjølvstendedagen høver godt, det òg.

          I STADEN FOR:
nasjonaldrakt
          BRUK:   bunad

          ISTEDENFOR:
nasjonale interesser
BRUK:   statens interesser,   statsinteresser,   rikets interesser,   riksinteresser,   enkeltstaters interesser,   statsnasjonale interesser,   ofte: statsegoisme,   statsegoistiske interesser
EKSEMPEL:  "Nasjonale Enkeltstaters interesser veier ofte tyngre enn behovet for felles miljøtiltak."  Eller: "Statsegoisme veier ofte tyngre enn behovet for felles miljøtiltak."

          ISTEDENFOR:
nasjonale prøver

          BRUK:   riksomfattende prøver
KOMMENTAR:  Se:  de nationella proven.

          I STADEN FOR:
den nasjonale regjeringa
          BRUK:   statsregjeringa
KOMMENTAR:  På nynorsk har vi ordet "riksregjeringa". Men "statsregjeringa" høver betre.

          ISTEDENFOR:
nasjonale ressurser

          BRUK:   ressurser,   naturressurser,   økonomiske ressurser

            ISTEDENFOR:
nasjonale tiltak
         BRUK:   riksomfattende tiltak

         ISTEDENFOR:
nasjonalforsamling

            BRUK:    parlament,   riksforsamling,   statsforsamling,   unionsparlament
KOMMENTAR:  Både aviser o etermedia i Norge driver nå uskikken å kalle nesten alle (ikke-nordiske) riksforsamlinger, dvs. parlamenter, for "nasjonalforsamling", uansett hva de heter på sine egne språk. F. eks. kaller Aftenposten unionsparlamentet i New Delhi for "nasjonalforsamlingen", til tross for at det heter "(union) parliament" på engelsk i Indias grunnlov, o til tross for at det blir kalt for "parlamentet" o "unionsparlamentet" i svenske medier.  Aftenposten o Dagsavisen presterer til o med å kalle Norges storting for "nasjonalforsamlingen", o  gjentar denne brøleren om o om igjen.
         Se oså nedenfor: nationalförsamling.

          ISTEDENFOR:
nasjonalinntekt
          BRUK:  riksinntekt,   samfunnsinntekt

          ISTEDENFOR:
nasjonalisere, nasjonalisering
BRUK:   la staten ta over,   ta over,  legge under staten,   statlig overtaking,   statsovertakelse,
at staten tar over,   å gjøre statlig,   statliggjøring,   statlig eierskap,   statleg eige
KOMMENTAR:  Sml. det finske verbet "valtiollistaa" som er avledet fra substantivet "valtio" = stat. På svensk heter verbet "förstatliga". Men Farbregd-Seppinens "Finsk-norsk ordbok" oversetter verbet med "nasjonalisere". Det er jo helt nasjonalsykt idiotisk at de norske språka skal mangle ord for det finske "valtiollistaa" o det svenske "förstatliga".

          I STADEN FOR:
nasjonalitet

          BRUK:   statsborgarskap,   statsmedlemskap,   statstilhørighet,   folkeslag
KOMMENTAR:  Sjå: Innføring i emnet, Definitioner o grundbegrepp, Riktig ordbruk o stikkorda nationalitet nedanfor o
nationality i Wordbook in english.

          ISTEDENFOR:
nasjonalpark

          BRUK:   naturreservat,   naturvernområde,   naturpark
KOMMENTAR:  Betegnelser som blir brukt i dag er:  i Britannia "national park",  i Italia "parco nazionale",  i Østerrike "Nationalpark" eller "Naturpark",  i Frankrike oftest "parc naturel" men oså "parc national",  i Spania oftest "parque natural" o "parc natural" men oså "parque nacional", i Portugal "parque natural", i Tyskland "Naturpark", i Polen "park krajobrazowy" som betyr "Landschaftspark".
       Men "park" er vel ikke noe godt ord for dette. "Reservat" eller "verneområde" må være bedre.
       På den annen side er det jo enklere å rette uttrykket "nasjonalpark" til: naturpark.
       I Finnland unngår en nå å kalle nyoppretta reservater for "kansallispuistot" = "national parks", Det navnet har en beholdt bare for noen få av de eldste reservatene. Alle andre heter nå "luonnon puistot" = "naturparker". I Sverige er det oså slik. De fleste, men dessverre ikke alle, verna områdene blir nå kalt for "naturreservat".
       For:  NATUREN KAN JO ALDRI HA NOEN NASJONALITET !
       Men i nasjonalistdiktaturet Norge vil en ennå i våre dager at planter o dyr, fjell o vann skal bekjenne seg som norske statsnasjonalister, o derfor oppretter en stadig nye såkalte "nasjonalparker".
       Se oså: national park i Wordbook in english.

          I STADEN FOR:
nasjonalsang

          BRUK:   statssang

          ISTEDENFOR:
nasjonalstat

          BRUK:   stat,   statsnasjon,   enkeltstat,   sentralstat,   territorialstat
EKSEMPEL o KOMMENTAR:  Istedenfor "Når nasjonalstaten blir for liten...", må det hete "Når enkeltstaten blir for liten...".
       Det er en helt grunnleggende forskjell mellom "nasjonalstat" o statsnasjon!  Det en snakker om er jo IKKE en stat som er skapt av en nasjon, men det stikk motsatte! Det dreier seg jo bestandig om en kunstig laga o falsk såkalt "nasjon", som er oppfunnet o skapt av en stat!
      
Termen "nation-state" på engelsk er villedende. Men i dette tilfellet finner vi korrekte uttrykk på både fransk o tysk: état-nation o Staatsnation.
       Se: nation-state i Wordbook in english, o svensk kommentar til kansallisvaltio i Wordbook in other languages.

          ISTEDENFOR:
nasjonalt
;   adverb
BRUK:   f. eks.: på riksplan,   på riksnivå,   innenriks,   innenfor Norge,   (av) hver stat for seg,  
(i) hvert rike for seg
EKSEMPLER:  Problemer som ikke kjenner landegrenser statsgrenser, kan ikke løses nasjonalt av hver stat for seg.  Eller: Problemer som ikke kjenner riksgrenser, kan ikke løses i hvert rike for seg.
       Slagordet "Å tenke globalt o ikke nasjonalt" bør hete f.eks.: "Å tenke globalt o ikke bare innenriks".

          ISTEDENFOR:
både nasjonalt og internasjonalt
          BRUK:   -------------------------
KOMMENTAR:  Hvor du enn hører eller ser denne IDIOTFRASEN, merker du, straks du tenker etter, at vi bare kan sløyfe den helt, - o at det ikke er noe innhold som går tapt.

          ISTEDENFOR:
nasjonalt sett

          BRUK:   over hele riket,   i hele riket,   i riksmålestokk

          I STADEN FOR:
nasjonaløkonomi
BRUK:   sosialøkonomi,   riksøkonomi,   statsøkonomi,   politisk økonomi,   samfunnsøkonomi
KOMMENTAR:  I mange ordbøker o oppslagsbøker frå tida etter den andre verdskrigen står sosialøkonomi som synonym til "nasjonaløkonomi".  Vi kan bruke ordet "nasjonaløkonomi" som eit historisk omgrep når vi tenkjer på 1700-1800-talet o "klassisk nasjonaløkonomi". I alle andre høve bør vi velja eit anna ord.
       Jamfør òg med stikkordet national economy i Wordbook in english.

          ISTEDENFOR:
nasjoner
;   om statslag i lagsport o annen idrett
         
BRUK:   statslag,   (stater)

          ISTEDENFOR:
nasjonsbygging
BRUK:   f. eks.: statsbygging,   statisme,   ensretting,   standardisering,   statsnasjonalifisering,   monopolnasjonalisme,   etnisk rensing,   samfunnsbygging,   statsnasjonalistisk propaganda,   statsnasjonalistisk totalisme,   statsnasjonalistisk gjennomsyring / gjenomveving, o liknende,   eller: fornorsking, eller forsvensking, forfransking, osv.
KOMMENTAR:  Sml. ministeren Massimo d' Azeglio som sa, etter Garibaldis hærferd: "Vel, så har vi skapt Italia. O nå må vi skape italienere."

          I STEDET FOR:
nation

          BRUG:   på dansk, ofte: stat,   rige,   statsnation,   samfund,   befolkning
                      
på svenska, ofta: stat,   rike,   statsnation,   samhälle,   befolkning
KOMMENTAR:  Se ovenfor: nasjon, og i den engelske ordboka: nation.

          ISTÄLLET FÖR:
national-

          ANVÄND:   ofta t.ex.:   riks-,   stats-,   inrikes,   osv.
KOMMENTAR:  Flera ersättningsord, se nedan: nationell.

          ISTÄLLET FÖR:
nationaldag

          ANVÄND:   statsdag
KOMMENTAR:  Det är ju staten (eller den konstgjorda statsnationen) som firas, me statsfanor o allt. Av de olika nationerna som bor på statens territorium hyllar man en sån dag bara den statsbärande mäktigaste o dominerande nationen = etniska o kulturella gruppen. När man firar statsdagen låtsas man i de flesta stater o för det allra mesta inte om att det finns andra (inhemska) folkslag på statens territorium.
       I Norge o Sverige kallar man dagen den 6 december för "Finlands nationaldag". Det ä FEL! På finska heter dagen Itsenäisyyspäivä = självständighetsdagen. På engelska heter såna statsdagar ofta Independece Day. Så heter dagen den 4 juli i USA. I Danmark ä den 5 juni grundlovsdagen. Så borde det oså heta om 6 juni i Sverige o 17 maj i Norge
       "Förenta Staternas nationaldag / USA:s nationaldag" kan vi inte kalla för "statsdag", eftersom USA är en union av många stater. "Unionsdag" är en möjlighet, men "union day" på engelska är inte så lyckat. Det är bättre å kalla dagen den 4 juli för "Förenta Staternas dag" eller "USA-dagen", som blir "United States Day" eller "US-Day" på engelska. Men Independence Day = Självständighetsdagen duger oså bra.

          ISTÄLLET FÖR:
nationaldräkt
          ANVÄND:   (om lokal): folkdräkt,   (om svensk dräkt för riket): statsdräkt

          ISTÄLLET FÖR:
nationalekonom

          ANVÄND:   ekonom

          ISTÄLLET FÖR:
nationalekonomi
ANVÄND:   socialekonomi,   riksekonomi,   statsekonomi,   politisk ekonomi,   samhällsekonomi
KOMMENTAR:  I många ordböcker o uppslagsböcker från tiden efter andra världskriget står "socialekonomi" som synonym till "nationalekonomi.  Vi kan använda ordet "nationalekonomi" som ett historiskt begrepp när vi talar om 1700-1800-talet o "klassisk nationalekonomi". I alla andra fall bör vi välja ett annat ord.
       Jämför också national economy i Wordbook in english.

          ISTÄLLET FÖR:
nationalförsamling

          ANVÄND:   parlament,   statsförsamling,   riksförsamling,   unionsparlament
KOMMENTAR:  Ett särfall som historiestuderande får hålla i minnet, är att ordet parlament var namn på regionala domstolar i Frankrike före revolutionstiden.
        Ståndsriksdagar o dito -lantdagar bör vi normalt inte kalla för parlament.
        Jämför också t.ex. begreppet "riksforsamlinga på Eidsvoll" i Norge 1814.
        Se även: national assembly i den engelska ordboken, o nasjonalforsamling ovan.

          ISTÄLLET FÖR:
nationalinkomst
          ANVÄND:  riksinkomst,   samhällsinkomst

          ISTÄLLET FÖR:
nationalisera, nationalisering

          ANVÄND:   att staten övertar,   att lägga under staten,  överta,   förstatliga,   förstatligande,
          statligt övertagande,   att staten övertar,   att lägga under staten

KOMMENTAR:  Jfr. det finska verbet "valtiollistaa" = förstatliga, av substantivet "valtio" = stat, som Finsk-norsk ordbok dumt nog översätter me "nasjonalisere", eftersom de norska språken saknar ord för det svenska "förstatliga".

          ISTÄLLET FÖR:
nationalitet
ANVÄND:   oftast: medborgarskap,   statsmedlemskap,   statstillhörighet,  
                 
eller: folkslag
KOMMENTAR:  Ordet "medborgarskap" var okänt så väl i Norden som Europa i övrigt före franska revolutionens tid. Man använde ordet "infödsrätt" på svenska, "indfødsret" på danska, o me nutida norskt skrivsätt "innfødsrett". Under medeltiden hade man i första hand infödsrätt i "landskapet", t. ex. i Västergötland, men också i hela riket. Ordet har tyvärr försvunnit ur språken i Sverige o Norge, medan man i Danmark ännu använder begreppet "indfødsret" i betydelsen medborgarskap. Indfødsret i riket Danmark är inte bara förbehållen dem som fötts där. Den kan också förvärvas av personer som flyttar till Danmark från andra riken. Nuförtiden använder man också ordet "statsborgerskab" som synonym till "indfødsret".
        Se också: Innføring i emnet, Definitioner o grundbegrepp, Riktig ordbruk o uppslagsordet nasjonalitet ovan, samt nationality i Wordbook in english.

          ISTÄLLET FÖR:
nationalitetsbeteckning

          ANVÄND:   statsbeteckning

          ISTÄLLET FÖR:
nationalpark

          ANVÄND:   naturreservat,  
naturskyddsområde,   naturpark
KOMMENTAR:  Se ovan: nasjonalpark.

          ISTÄLLET FÖR:
nationalstat
          ANVÄND:   stat,   statsnation,   enskild stat,   centralstat,   territorialstat
KOMMENTAR: 
Se: nation-state i Wordbook in english, ordet nasjonalstat ovan, o svensk kommentar till kansallisvaltio i Wordbook in other languages.

          ISTÄLLET FÖR:
nationalsång

          ANVÄND:   statssång

          ISTÄLLET FÖR:
nationalälv
          ANVÄND:   älv,   naturälv,   oreglerad älv
KOMMENTAR:  Den naturnazistiska benämningen "nationalälvarna" används i Sverige för fyra älvar som riksdagen har bestämt att de ska bevaras oreglerade. Tre av älvarna är Vindelälva, Pitälva o Kalixälva.

          ISTÄLLET FÖR:
nationell
ANVÄND:   -------------------,   riks-,   stats-,   statlig,   central,   rikstäckande,   riksomfattande,   riksgiltig,   riksrelaterad,   på riksplanet,   på riksnivå,   statsrelaterad,   inrikes,   inhemsk,   gemensam,   allmän,   riksgemensam,   av/i varje enskild stat,   den enskilda statens,   egenstatlig,   enstatlig,   egen,   statsnationalistisk,   ibland:  kollektiv,   ibland:  nationalistisk
KOMMENTAR:  Det finns många sätt å byta ut "nationell" mot bättre, sannare o ärligare ord. Istället för "det är ett nationellt ansvar" kan vi säga att "det är ett stort ansvar" eller att "det är ett gemensamt ansvar".
       I väldigt många fraser kan man helt enkelt slopa ordet "nationell", utan att innehållet ändras... !
      
Se oså exempel ovan vid ordet "nasjonal" på norska.

          ISTÄLLET FÖR:
nationell samling

          ANVÄND:   ------------------------
KOMMENTAR:  Stora olyckor m.m. missbrukas ofta av politiker (bl. a. Göran Persson efter tsunamikatastrofen) till å påbjuda statsbunden tanke- o känslodiktatur.

          ISTÄLLET FÖR:
en nationell uppgift
          ANVÄND:   en stor uppgift,   (en riksangelägenhet)

             ISTÄLLET FÖR:
nationella insatsstyrkan
          ANVÄND:   polisens riksstyrka
KOMMENTAR:  Förr fick såna institutioner heta nåt me "riks-". Nu är det meningen att allt ska ge svensknationalistiska associationer! Me det nya namnet har majoriteten i riksdan markerat som riktlinje att polisen bör uppträda fientligt mot icke-svenskar. Sverige har me andra ord fått en nazistisk polisstyrka, åtminstone till namnet.

         
ISTÄLLET FÖR:
det nationella programmet ;   (t. ex. om gymnasieskolan)
         
ANVÄND:   riksprogrammet

             ISTÄLLET FÖR:
de nationella proven
          ANVÄND:   riksproven,   de riksomfattande proven
KOMMENTAR:  I skollagen i Sverige, 9:e kapitlet, 12:e §, heter det också "riksomfattande prov".

          ISTÄLLET FÖR:
nationellt
;   adverb
ANVÄND:   på riksplanet,   inom Sverige,   (av / i) varje enskild stat,   (av / i) varje rike för sig
EXEMPEL:  Se ovan: nasjonalt.

          ISTÄLLET FÖR:
Nationernas Förbund = NF

          ANVÄND:   Staternas Förbund = SF
KOMMENTAR:  Jfr.: Förenta Nationerna, o i den engelska ordboken:  League of Nations o United Nations.

          I STEDET FOR:
NATO-landene
          BRUG:   NATO-statene,   NATO-medlemmerne,   NATO-rigerne,   NATO

          ISTÄLLET FÖR:
naturlig(a) gräns(er)
          ANVÄND:   ibland: så kallade naturliga gränser,   "naturlig gräns",   gräns(er)
                          
ibland: imperialistiska gränser,   onaturliga gränser
KOMMENTAR:  I vissa staters lögnpropaganda, i skolböcker m.m., har man talat o skrivit om att en stat har strävat efter, eller uppnått, "sina naturliga gränser". De mest kända exemplen är Frankrike o Sverige.
        I en del fall är det närmast självklart var en naturlig riksgräns finns, men det gäller nästan bara stater o riken på öar, som Britannien, Japan, eller riken som avgränsas av höga bergskedjor o stora öknar överallt på fastlandet, t. ex. Italien, Chile.
        I Frankrike ältade man den lögnaktiga dogmen om floden "Rhen" som Frankrikes "naturliga gräns" från Louis XIV:s tid på 1600-talet till revolutions- o napoleontiden i början av 1800-talet, o ännu längre fram i tiden. Men Frankrike kan ju inte ha strömfåran i en tätbebyggd floddal som "naturlig" gräns, där folken talar samma tyska språk på bägge sidor. (Att en lång sträcka av älven var Romarrikets limes, berodde på försvarslinjen som den bildade.) En naturligare gränslinje för ett franskt rike vore genom de skogklädda Vogeserna o Ardennerna i nordöst, men åt norr från Île-de-France finns bara språkgränsen, o den är oså omstridd, dels i Flandern, dels om Vallonien hör till det franska språkområdet eller inte.
        I Sverige står det i många historieböcker, att riket fick sina "naturliga gränser" genom freden i Roskilde 1658, när Skåneland o Bohuslän blev lagda under Sverige. (Jamtlann o Herjedalen avträddes till Sverige 1645.) Detta om kusten som naturlig gräns i söder är medveten lögn o hjärntvätt från svenska staten. Øresund o Sveriges kustgräns i söder är lika onaturlig som en gräns mitt i floden Rhi/Rhin/Rhein/Rijn. Skåneland hör samman med Sjælland. En naturgeografisk sydgräns för ett svenskt-götiskt rike är, o kommer alltid å vara, genom östra Blekinge, södra Småland, o antingen över Hallandsåsen eller norr om Varberg. Dessutom är det ju vetenskapligt fastslaget att det äkta folkspråket i Skåne är östdanska.
        Gränsen mellan Bohuslän o Østfold är heller ingen särskilt naturlig gräns. För å inte tala om det groteska påståendet att älvfåran i Tornionjoki skulle vara en "naturlig gräns" för Sverige! (Varför då inte lika gärna Luleälven?) Antingen får man räkna efter den skandinavisk-finska språkgränsen ("I Sangis slutar Fader Vår o i Säivis börjar Isä Meidän") - o då hör inte järnmalmen i Kiirunavaara till Sverige - eller så kunde man lika gärna kalla det "naturligt" att den så kallade Kemi lappmark räknades till Sverige, o inte till Finland, före 1809.


          I STEDET FOR:
de nordiske lande / land
          BRUG:   ofte: Norden,   de nordiske statene
KOMMENTAR:  Sml. de baltiske landene.

          I STADEN FOR:
nordmenn

          BRUK:   iblant: nordbuarar, nordboere,   folk i Norden
KOMMENTAR:  Når statistikarar, journalistar og mange andre set likskapsteikn mellom det å bu i Noreg og det å vera norsk, så er det både orwellsk forfalsking av eit omgrep og tjuveri av identitet !


          ISTEDENFOR:
nordsvensk

          BRUK:   norrlandsk / norrländsk,   iblant: østafor,  sønnafor,  vestafor
KOMMENTAR TIL BRUKEN AV ORDET PÅ NORSK:  Særlig frastøtende er det at de fleste arkeologer o forhistorikere benytter seg av en del nazistisk fagterminologi.  EKSEMPLER (tatt fra Cappelens verk "Norges historie", om steinalderen i bind 1):  "..... viser redskaper, keramikk og våpen fra Nord-Norge mange likhetstrekk med finsk og nordsvensk materiale" = ... med materiale i innlandet sønnafor;    (om Rana i Nordland): ".... samme karakter som i de nordsvenske skogområdene" = i skogområdene østafor;  Forfatterne påstår til o me at "Danske og svenske skjeletter fra yngre steinalder er i hovedsak lik de norske" (sic!). - istedenfor å skrive at "skjeletter fra yngre steinalder er i hovedsak like over hele det nordiske området". - Noe som var dansk, norsk eller svensk fantes jo ikke i steinalderen!!
       Samme statstotalitære misbruk av ord som f. eks. "nordsvensk" finer vi oså blant biologer, geologer o andre naturvitenskapere når de beskriver forhold som ikke har det spor med menneskers nasjonalitet å gjøre.

          ISTÄLLET FÖR:
Nordsvenska höglandet

          ANVÄND:  Nordskandinaviska höglandet
KOMMENTAR:  Höglandsområdet slutar inte vid riksgränsen. Dessutom: Hela området, utom Bergslagen, Hälsingland o evt. delar av kustlandet norr därom, saknar ursprungligen svensk befolkning.

          ISTEDENFOR:
Norge

          BRUK:   iblant: Skandinavia,   Norden,   eller iblant: ----------------
                       bl.a. om oldtida o naturen, evt.Vest-Skandinavia
EKSEMPLER:    Norge Skandinavia har lyse sommernetter.
                         Flamingoer fins ikke i Norge Norden.
                         Golfstrømmen påvirker klimaet i Norge Norden.
                         Folketettheten i Norge Skandinavia er mindre enn på det europeiske kontinentet.
                         Grana innvandret til Norge Skandinavia fra øst.
                         Norge Norden er ennå en nokså fredelig del av verden.
                         Europa og Norge hører til den kristne kulturkrets.
                         Runesteiner er langt sjeldnere i Norge Vest-Skandinavia enn i Øst-Sverige Øst-Skandinavia.

          ISTEDENFOR:
Norge er en fiskerinasjon
          BRUK:   mange i Norge er yrkesfiskere,   mange i Norge lever av fiskerinæring

          ISTÄLLET FÖR:
från / i / till Norge
          ANVÄND:   ofta t.ex.:  från / i / till Østfold,  Elverum,  Larvik,  Nordmøre

          ISTEDENFOR:
i Norge og verden for øvrig
          BRUK:   i verden
EKSEMPEL (fra Aftenposten):  "Kvalsundet er bare ett av mange steder i Norge og verden for øvrig der havet fire ganger i døgnet....."

          ISTEDENFOR:
Norges mest X

          BRUK:   ------------------------------
KOMMENTAR:  Istedenfor "Norges mest solgte bilmerke" bør en hevde at X er "Bilmerket som leder salgsstatistikken (i Norge)".  Bilmerket X er jo ikke "Norges bilmerke". De fleste vet o skjønner oså at slik statistikk vanligvis blir laget i hvert rike for seg.
       Sml oså: Sveriges mest X.

          ISTEDENFOR:
norsk
;   adjektiv
BRUK:   iblant: skandinavisk,   iblant. nordisk,   iblant: i Norge,   iblant: europeisk,   iblant: hjemlig, heimleg
EKSEMPLER:    Den norske skandinaviske elgstammen har vokst mye i det siste hundreåret.
                         Norske Nordiske vikinger herjet over hele Irland.
                         Norsk landbruk Landbruket i Norge er mindre lønnsomt nå enn for noen år tilbake.
                         (Fra Aftenposten):  "den amerikanske hummeren kan true den norske europeiske. ..... Amerikansk hummer er ganske lik vår hummer i Norge. Det betyr at den passer veldig godt til vår norske europeisk hummer ....".

KOMMENTAR om ORDET "SKANDINAVISK":  Ordet har TRE betydninger:
    1. naturgeografisk:  det er på den skandinaviske halvøya me inntilliggende øyer. (Öland hører dit, evt. kan vi oså regne me Sjælland, Lolland-Falster o Bornholm.) - Jylland o Fyn hører ikke til det geografiske Skandinavia.
    2. etnisk, kulturelt, o språklig:  det som hører til det skandinaviske språkområdet, dvs. at oså Jylland med Nord- o Mellemslesvig o de danske øyene mellom Jylland-Slesvig o Skåneland er skandinavisk område i kulturell betydning.
    3. politisk o politisk-geografisk:  det som henfører seg til de tre statene o rikene Danmark, Sverige o Norge.       

          ISTEDENFOR:
en norsk forsker
          BRUK:   en forsker
KOMMENTAR:  Forskning o vitenskap skal ikke ha noe med nasjonalitet å gjøre. Oppdagelser o oppfinnelser skal være menneskehetens o Jordas felleseie. Det er uvesentlig, o det burde være totalt uinteressant hvilken nasjonalitet en oppfinner eller forsker er blitt pådytta eller bekjenner seg til.

          I STADEN FOR:
norsk mil   (til skilnad frå engelsk mil)
          BRUK:   metrisk mil,   europeisk mil

          ISTEDENFOR:
norsk natur

          BRUK:  
naturen,   skandinavisk natur,   nordeuropeisk natur
KOMMENTAR:  Naturen kan ikke ha noen nasjonalitet.  Ordet "norsk" betegner noe etnisk o dessuten noe politisk-geografisk. Skandinavia er derimot et naturgeografisk område.

          ISTEDENFOR:
(i) norsk politikk
          BRUK:   ----------------,   (i) politikken (i Norge),   (i) innenrikspolitikken,   (i) rikspolitikken
KOMMENTAR:  Politikere misbruker svært ofte o gjerne "norsk" som ekstra honnørord for å snike seg til å forsikre velgere om at jammen er de absolutt rettroende (sjøl)"gode" nasjonalister....
       I de aller fleste tilfeller er floskelen saklig sett aldeles unødvendig. Sammenhengen sier klart at det ikke er innenrikspolitikken eller samfunnsøkonomien i Sverige eller Island som en uttaler seg om.

          ISTEDENFOR:
norsk rekord

          BRUK:   ----------------------- ;   noen ganger: sin rekord
KOMMENTAR:  Begrepet "norsk rekord" i idrett eller andre sammenhenger er like meningsløst som f. eks. "norsk tid" eller "norsk rase". Det er absolutt forkastelig o grotesk at en ennå driver på med idrett o. l. på den fascistiske måten "for Norge". - Begrepet "verdensrekord" er derimot logisk for menneskeheten, for den biologiske arten menneske, o da kan det være et berettiget begrep.
       Vi burde overtale idrettsstjerner til individuell boikott av statsnasjonalistisk idrett. De beste må få rett til å konkurrere som individer, som personer, uten at de skal være påtvunget å representere noe som helst.
       I lagidrett er det laget eller klubben som svarer til individet i andre grener. Et lag skal ikke tvinges til å måtte representere noe annet enn seg sjøl.
       Såkalt "nasjonsidrett", dvs. statsnasjonsidrett (der bl.a. samer ikke får lov til å delta som samer), bør vi fordømme som det det ER, nemlig totalitær nazisme utøvd av mange statsbærende herrefolk "i fellesskap", som har påtvunget menneskeheten et slikt system for eliteidrett o hjernevask. FIFA, den Internasjonale Olympiske Komité, osv. er nazistiske "fagforbund", som bl.a. oså undertrykker etniske mindretall.
EKSEMPEL MED "SIN":  ".... forbedrede Morten Jensen den danske sin indendørsrekord ...".

          ISTEDENFOR:
norsk rødt fe
         
BRUK:   rødt fe

          ISTEDENFOR:
norsk sjømat
BRUK:   mat fra Norskehavet,   mat fra Nord-Atlanteren,   mat fra Ishavet,   sjømat (solgt fra Norge)
KOMMENTAR:  Det hjelper ikke noe om torsk o reker er bearbeidet i fiskeindustri som ligger i Norge. En kan ikke få død fisk til å oppleve nasjonalfølelse på den måten heller.

          ISTEDENFOR:
norsk sokkel

          BRUK:   Norges sokkel
KOMMENTAR:  Naturen, - her: kontinentalsokkelen, - har ikke noen nasjonalitet (norsk). Men statsmakter kan jo som kjent legge under seg o påstå eierskap (Norges) til naturområder, både på landjorda o i havet.

          ISTEDENFOR:
norsk tid
BRUK:   mellomeuropeisk ti(d),   MET,   ME-ti(d),   ME-sommerti(d),   CE-ti(d),   europati(d)
KOMMENTAR:  "Norsk tid" eksisterer ikke blant tissonene på Jorda. Den klokketia vi bruker i Norge heter mellomeuropeisk ti (MET), som riktinok oså blir brukt i deler av Afrika. (På engelsk: CET = Central European Time). I sommerhalvåret har vi mellomeuropeisk sommerti, (på engelsk: CDT = Central European Daylight Savings Time).
        (Om ordet "ti(d)", se § 7 i Antistatstotalitær grammatikk/språklære.)

          ISTEDENFOR:
norsk vinter

          BRUK:   nordisk vinter
KOMMENTAR:  Vinter er et naturenomen. Naturen kan ikke ha noen nasjonalitet. Ordet "norsk" betegner noe etnisk o dessuten noe politisk-geografisk. Norden derimot er et naturgeografisk område.

          ISTEDENFOR:
(i) norsk økonomi
          BRUK:   (i) økonomien i Norge,   (i) innenriksøkonomien
KOMMENTAR:  Se: norsk politikk.

          ISTÄLLET FÖR:
t. ex. norska Sandefjord,  norska Steinkjer
ANVÄND:   t. ex. Sandefjord,   Sandefjord vid Oslofjorden,   Sandefjord i Norge,   Steinkjer,   Steinkjer i Trøndelag,   Steinkjer i Norge

          ISTEDENFOR:
norske X
(f. eks. bilførere)
          BRUK:   (f. eks. bilførere) i Norge
KOMMENTAR:  Hvis noen lager statistikk, eller kanskje innbiller seg at han eller hun lager "verdifull" statistikk, på ulike grupper av befolkninga i Norges rike, så bør hun eller han tenke på at ikke alle innbyggere i riket er norske.
       Derfor er det forkastelig å si slik som: "Norske tenåringer skal fås til å stumpe røyken." - Stump først "Norske"!
       eller: "Norske husmødre vasker mer enn danske." -  En kan for så vidt si: "Husmødre i Norge vasker mer enn de fleste gjør i Danmark."  Men det aller beste er å holde kjeft o la være å si o skrive noe som helst om dette, for slik unngår en å bidra til enda mer av stupide statsnasjonalistiske tvangstanker!

          I STADEN FOR:
norske fjell

          BRUK:   skandinaviske fjell
KOMMENTAR:  Fjella som ligg i riket Noreg sitt territorium er delar av den skandinaviske fjellrekkja. Skandinavia er eit naturgeografisk område, men Noreg er ikkje det. Noreg er noko etnisk og noko politisk eller politisk-geografisk. Fjell kan ikkje ha nasjonalkjensler, og fjella steller ikkje noko med politikk.

        ISTEDENFOR:
det norske folk

       
BRUK:   folk,   mennesker,   folk i Norge,   folka i Norge,   befolkninga (i Norge),   befolkningen (i Norge),   mange innbyggere i Norge,   mange av innbyggerne i Norge,   de som bor i Norge,   mange (av de) som bor i Norge
KOMMENTAR:  De som påstår at "det norske folk" synes, reagerer, blir berørt, osv. sånn eller sånn, straks de finner en anledning til å forsikre seg om sin salihet ve hjelp av denne magisk-religiøse formelen, - de er løgnere! - For de mener nemlig "alle som bor i Norge" når de sier "det norske folk". Slik påstår de at alle innbyggerne i Norge allti tenker, mener o handler på nøyakti samme måte, (slik det bør være i totalitære samfunn ...).  Fordi de lar uttrykket famne om alle som bor i riket, så hevder de at alle sammen er norske eller MÅ være det.
       Det er både rasisme o nazisme når en misbruker et "positivt" slagord på denne måten.
EKSEMPEL  (fra Aftenposten 6.05.2003):  ".... inntrykk av at det er medienes ensidighet som forledet det norske folk til å tro at Irak-krigen ville utløse....". - På svensk bør en i ei slik setning oså skrive bare "folk" o ikke "svenska folket".

          ISTEDENFOR:
norske fugler

          BRUK:   fugler i Skandinavia

          ISTEDENFOR:
norske kroner (NOK)

          BRUK:   Norge-kroner (NOK),   Noreg-kroner (NOK)
KOMMENTAR:  "Norge-kroner / Noreg-kroner" låter bedre o framfor alt mindre totalitært enn "norske kroner". Norge-kroner er den valutaen som staten Norge gir ut o som gjelder i Norge.  Sml. "USA-dollar", "Canada-dollar", osv.

          I STADEN FOR:
den norske sida ;   = av Nord-Skandinavia
          BRUK:   atlanterhavssida,   vestsida (av Kjølen)

          I STADEN FOR:
norskekysten
BRUK:   kysten,   atlanterhavskysten,   skagerrakkysten,   finnmarkskysten,   helgelandskysten,   vestlandskysten,   kystområde i Noreg,   kystområder i Norge

          ISTEDENFOR:
den norskættede NN
          BRUK:   ----------------------------------

          ISTÄLLET FÖR:
nusvensk

             ANVÄND:   ibland:  nutida

          ISTÄLLET FÖR:
nya länder
          ANVÄND:   nya stater
KOMMENTAR:  För att ett land ska kunna vara nytt, måste det ju nyligen ha stigit upp ur havet, eller nyss ha skilts från ett annat land av en alldeles nybildad havsarm eller bergskedja.
       ( Det allra nyaste landet i världen lär vara Island. )

       ISTÄLLET FÖR:
Nyslott

       ANVÄND:   Savonlinna,   (Savonlinna/Nyslott)
KOMMENTAR:  Se: Helsingfors.



Fortsetter i  Ordbok på skandinaviske språk, O - Å/Ö


Hovedside, se øverst i menyen.