Hovedside, se øverst i menyen.



ORDBOK PÅ SKANDINAVISKE SPRÅK,  O -  Å/Ö


Det er en god idé å skrive ut hele ordboka.
Da er det lettere å bruke den.
Merk at boka er delt opp i 3 deler, på grunn
av lengden, o at dette er 3. del, fra O til Å eller Ö.
( I det svenske alfabetet kommer bokstaven ö sist.
I det dansk-norske alfabetet kommer å sist, etter ø.)

    I denne ordboka er mange stumme konsonanter på svensk o norsk utelatt oså i skrift.

    Først på svensk, o senere på norsk, er det i de siste åra blitt vanli å uttale hvert eneste ord akkurat slik de blir skrevet. Dette er barbarisk statstotalitært o umenneskeli (svensk) maskinspråk, som folk bør avlære, o som vi bør markere motstand mot!
    Här i Fritänkarordboken skrivs några - men långt ifrån alla - ord me stumma konsonanter så som man ska uttala dem när man läser o talar normerade svenska o norska standardspråk (utom nynorska) på ett mänsklit o naturlit sätt.
    Läs mer i Antistatstotalitær grammatikk / språklære, § 7 (norsk) o § 8 (svensk) !

                                                         FÖRKLARINGAR:
--------       = ordet eller orden ska eller kan me fördel utelämnas
o de behöver inte bytas ut mot andra ord.

överstrukna ord       =                   ska bytas ut eller utelämnas helt.
kursiverade ord       =          betyder ibland ord som
rekommenderas
 istället för överstrukna ord.



          I STADEN FOR:
Ola og Kari (Nordmann)
          BRUK:   folk

             I STADEN FOR:
oljenasjon
          BRUK:   ------------------
KOMMENTAR:  "Vi skal ikkje seia at "Noreg er ein oljenasjon". Det er betre om menneska = den etniske nasjonen får vera av ånd og kjøtt og blod. At staten og riket Noreg rår over mykje olje for tida, kan en få sagt på mange andre måtar.

         
ISTEDENFOR:
opprinnelsesland
          BRUK:   oftest: fra,  opphav,   produsert i
KOMMENTAR o EKSEMPEL:  Se nedenfor, det svenske ordet "ursprungsland".

          ISTEDENFOR:
over hele landet

          BRUK:   oftest: --------------------------,    (over heile riket)
KOMMENTAR:   Dette er en statsnasjonalistisk religiøs o totalitær floskel, som vi oftest kan hoppe over o stryke helt. Til det kommer at uttrykket ofte er usant, fordi det ikke er ment å bety hele statsterritoriet, (dvs. det såkalte "landet"). Store deler av det er folketomme, og mennesker utenfor tettbygde strøk blir i mange sammenhenger ikke regnet med som en del av "landet".


          ISTEDENFOR:
over landegrensene

         
BRUK:   over statsgrenser,   over riksgrenser,   mellomriks,    mellomriks-,   osv.

          I STADEN FOR:
overnasjonal
          BRUK:   overstatleg,   over grensene,   grensebrytande,   grensesprengjande
KOMMENTAR:  Vi må skilje mellom omgrepa "nasjon" og "stat". Dei fleste einskilde suverene statane i verda er jo "overnasjonale" i seg sjølve.

          ISTEDENFOR:
Panama by

          BRUK:   Ciudad de Panamá

          ISTÄLLET FÖR:
Panama City

          ANVÄND:   Ciudad de Panamá

          ISTÄLLET FÖR:
plattyska

          ANVÄND:   nordtyska,   evt.: (hansiska)
KOMMENTAR:  Se: lågtysk.

             I STADEN FOR:
polarnasjon
          BRUK:   -------------------------,   eller evt.: (stat som krev makt i polarområdet)
KOMMENTAR:  Dette ordet er berre dumt. Ikkje bruk det!  -  Men skulle ein snakke om eigne, særmerkte nasjonar = folk nordafor polarsirkelen, så må ein vel tenkje på samar og andre såkalla "urfolk" der.

          ISTEDENFOR:
polarnasjonen Norge

          BRUK:   ------------------------------------
KOMMENTAR:  Her trenger vi ingen kommentar!

          I STEDET FOR:
Prag

          BRUG:   Praha

          ISTÄLLET FÖR:
producent,   producentland   (i geografisk statistik m.m.)
          ANVÄND:   ibland: producentrike,   produktionsrike,   producenter
EXEMPEL:  Istället för:  "USA var världens största producent och exportör av bomull", bör det heta:  "USA var världens viktigaste producentrike för bomull, o bomullsexporten från USA var störst i världen".

          ISTÄLLET FÖR:
provins
          ANVÄND:   oftast: region,   land
KOMMENTAR:  Ordet "provincia" på latin har bildats av ett verb som betyder att ett område o dess befolkning har besegrats, underkuvats o (bildligen) slagits i bojor av en överlägsen makt.
       I språkbruket i Sverige o Danmark betyder "provinsen" o "provinsiel(l)" alltid nåt mindervärdigt. Ordet ger klart uttryck för huvudstadsbefolkningens förakt mot folkgrupper me mindre makt o prestige o mot geografiskt o ekonomiskt mindre gynnade områden.
       Se också ordet province i Wordbook in english.

             I STEDET FOR:
i provinsen
          BRUG:   ------------------
EKSEMPEL fra Politikens "Danmarks historie" , bd 14,
om besættelsen 1940-1945, s. 199 og 200 :  -  "I mange byer landet over fandtes sådanne sabotagegrupper, men især naturligvis i de større byer. I provinsen var det Det var fremfor alt Odense, Århus og Ålborg, men også Svendborg ....."  -  "opgøres det samlede antal til 2671, deraf 794 i hovedstaden og 1877 i provinsen."
KOMMENTAR:  Hvad man i Danmark kalder for "københavneri", er jo også en slags herrefolkideologi, ("hovedstadsnazisme").


          ISTÄLLET FÖR:
på den svenska sidan av gränsen
ANVÄND:   om = gränsen me Norge:  på östra sidan om riksgränsen,   på östsidan av riksgränsen
ANVÄND:   om = gränsen me Finland:  på västra sidan om älven,   på västsidan av älven,
på västsidan av Tornionjoki (o Muonionjoki)

          ISTÄLLET FÖR:
Quebec

          ANVÄND:   Québec,   Québec/Quebec
KOMMENTAR:  Majoritetsspråket i hela Canada är engelska, men i provinsen Québec o i staden Québec är majoritetsspråket franska. Då bör vi ge det franska namnet företräde framför det engelska, både i tal o skrift. Alltså säger vi inte {kwibä´k}, utan: {kebä´k}.  När man är rädd för sammanblandning heter stan Québec-Ville på franska (som betyder "Quebec City" på engelska.  Jfr. uppslagsordet Montreal.

          ISTÄLLET FÖR:
rasism, rasistisk

          ANVÄND:   ibland: ----------------------
KOMMENTAR:  Så som orden "rasism" o "rasistisk" väldigt ofta missbrukas i Sverige, är de exempel på statsstyrd svensk språkbruksmanipulering!  Diskriminering eller fördomar som kallas för "rasism" i Sverige har ofta inget alls me "ras" eller "rasmässiga skillnader" å göra!  Att man påbjuder ordet "rasism" också i dessa fall beror på att Sveriges statsmakt valde å profilera sig utåt på motstånd mot rasism, eftersom detta var "ofarligt" för Sverige under 1950-, 1960- o 1970-talen, då Sverige hade få invånare som inte var av nordeuropeisk ras. På den tiden riskerade inte Sverige å få kritik för (verklig) rasism.
       Andra former av etnisk diskriminering, t. ex. språkdiskriminering, vill den svenska staten däremot inte alls BEKÄMPA, utan tvärt emot BEFRÄMJA ! - Sån diskriminering ska det då helst inte finnas nåt välkänt ord för i Storebrors Newspeak-Sverige. Har man inget ord för det, så är det ju svårare å komma å tänka på att det finns .......

          ISTÄLLET FÖR:
riksbekant
          ANVÄND:   vida känd,   berömd,   beryktad

          ISTÄLLET FÖR:
(av) riksintresse
          ANVÄND:   mycket viktig,   särskilt viktig,   särskilt skyddsvärd
KOMMENTAR:  När vi vill skydda ett naturområde, en djur- eller växtart, eller ett kulturminne, ska vi understryka att vi vill det i mänsklighetens o det gemensamma kulturarvets eller i naturens o ekosystemets intresse. Viktighet får aldrig definieras som relaterad till riksgränser.
       Liksom det är viktigt också för folk i Sverige o i hela världen å bevara bergstaden på Røros eller Taj Mahal, så är det viktigt för folk i hela världen å skydda den unika sötvattensskärgården i Vänern.

          ISTEDENFOR:
rikssamling
         
BRUK:   riksforming
KOMMENTAR:  Historikeren Claus Krag har foreslått ordet riksforming istedenfor "rikssamling", blant annet for Danmark, Sverige og Norge, som jo ikke var noen naturgitte størrelser som "lå og ventet" på å bli  "samlet".  Tor Einar Fagerland har gjengitt begrunnelsen på side 19 i Forsvarsmuseets småskrift nr 29, "Krig og diplomati i nordisk middelalder". I virkeligheten spilte mange forhold o ikke minst tilfeldigheter inn for resultatet, det vil si hvilke ulike land som Harald Hårfagre la under seg o dermed hvilke deler av Norden som seinere ble et rike med navnet Nordrvegr / Norge.

          I STEDET FOR:
Rom
    = om byen (på dansk)om staden (på svenska)
         
BRUG:   Roma

          I STEDET FOR:
Rusland
,  Russland   = 1923-1991
          BRUG:   oftest: Sovjetunionen

          I STEDET FOR:
russisk
  = før 1991
BRUG:   iblandt: sovjetisk,   iblandt: tsaristisk,   men ofte, f. eks. om sprog og kultur: russisk

          ISTÄLLET FÖR:
rysk 
= före 1991
ANVÄND:   ibland: sovjetisk,   ibland: tsaristisk,   men ofta, t. ex. om språk o kultur: rysk

          ISTÄLLET FÖR:
rysk kaviar
         
ANVÄND:   störkaviar
KOMMENTAR:  De störfiskar som man får sån kaviar från, fångas mest i nedre Volgas, Dons o Dnipros flodområden. I största delen av dessa områden är inte ryssar den dominerande etniska gruppen av människor. Men oavsett detta är "störkaviar" ändå ett lämpligare ord.

          ISTÄLLET FÖR:              
Ryssland  
= 1923-1991
          ANVÄND:   oftast: Sovjetunionen

          I STEDET FOR:
Sankt Petersburg,   Sankt Petersborg
          BRUG:   Sankt Peterburg
         
KOMMENTAR:  På russisk hedder det sådan, uden nogen "s" mellem Peter og burg. Trykket er på sidste stavelse: -bu´rk.

          I STADEN FOR:
Spania

          BRUK:   iblant: Iberia
KOMMENTAR:  Spania er ein stat og eit rike. Men iblant, som når det gjeld vêret, naturen, osb., seier og skriv folk "Spania" når dei meiner heile Pyrenearhalvøya, som òg heiter Iberiske halvøya og Iberia. På denne halvøya er det to rike, det er Portugal og Spania. Det er jo gale å kalle både Portugal og Spania til saman for "Spania".
       Ei lita ulempe ligg i at det har vore eit anna Iberia ein annan stad i verda. I oldtida var Iberia ikkje berre namn på Pyrenearhalvøya, men òg på eit land sør for Kaukasus midt mellom Svartehavet og Kaspihavet.
       I vår tid er Iberia dessutan namnet til eit flyselskap som staten Spania eig.

          ISTÄLLET FÖR:
Spanien
          ANVÄND:   ibland: Iberien
KOMMENTAR:  Se ovan: Spania.

          ISTEDENFOR:
spanier

          BRUK:   iblant: katalaner,   iblant: kastilier,   iblant: andalusier,  osv.
KOMMENTAR:  Ikke så rent sjelden vil det passe bedre å bruke navnet på innbyggerne i en region i stedet for sekkeglosa "spanier". Dessuten snakker folk andre språk enn kastiliansk (= spansk) i Galizia/Galicia, Asturia, o Katalonia. Andalusisk i sør skiller seg oså fra kastiliansk ellers.
       I Sør-Europa o til dels i Mellom-Europa er det nokså vanlig at en først identifiserer seg med en "regional" eller lokal identitet, o at en regner statsmedlemskapet som sekundær identitet. Slik gjør en jo ikke i Norden nå lenger. Men burde vi ikke gjøre det? - o trosse den statstotalitære hjernevasken.

          ISTÄLLET FÖR:
spanjor,  spanjol
         
ANVÄND:   ibland: katalan,   ibland: kastilier,   ibland: asturier,   osv.
KOMMENTAR:  Se ovan: spanier.

          ISTEDENFOR:
spansk
   = i geografisk, men ikke i politisk forstand
          BRUK:   iblant: iberisk
KOMMENTAR:  Se: Spania.

          ISTEDENFOR:
spansk og portugisisk
   = i geografisk, men ikke i politisk forstand
          BRUK:  
iblant: iberisk
KOMMENTAR:  Se: Spania.

          ISTÄLLET FÖR:
spansk-amerikanska kriget
ANVÄND:  Spanien-USA-kriget,   spansk-usanska kriget,   kriget mellan Spanien o USA

          ISTÄLLET FÖR:
spanska inbördeskriget
          ANVÄND:   spanienkriget,  
Spanienkriget

          ISTÄLLET FÖR:
Spanska Nederländerna
          ANVÄND:   Spaniens Nederländer,   Spaniens Nederland

          ISTEDENFOR:
den spanske borgerkrig(en)
          BRUK:   spaniakrigen,   Spaniakrigen,   på dansk: spanienkrigen,   Spanienkrigen
KOMMENTAR:  Se: borgerkrig.

          I STADEN FOR:
den spanske solkysten
          BRUK:   Costa del Sol,   den iberiske solkysten
KOMMENTAR:  Iberia er det naturgeografiske området. Spania er eit politisk og politisk-geografisk omgrep.
    

          ISTEDENFOR:
Sri Lanka

          BRUK:   Lanka
KOMMENTAR:  Det singalesiske navnet på øya er Lanka. Som britisk domnion het den offisielt Dominion of Lanka. "Sri" betyr ærefull, lysende (svenska: glänsande), o majestet o hellihet. o er oså en ærestittel når en henvender seg til en fornem hinduer. Opprinnelig var det navnet på ei av konene til Vishnu, o hun er oså kjent som Lakshmi.
       For antinazistisk o ikke-nazistisk språkbruk må en kvitte seg med alle gloser o fraser som vil gjøre statsnasjoner guddommelige. Ingen verdslig stat fortjener å bli dyrket som gud eller gudinne. Jålenavnet "Sri" foran Lanka er like ille som "Great Britain" o "Grossdeutsches Reich".
       Men navnet me "sri" har lang hevd, dessverre. Til 1971 var øya Lanka kjent i Vesten bare som "Ceylon", me uttalen "sei'lån" på skandinavisk, o "silå'nn" på engelsk.

          ISTEDENFOR:
srilankesisk
BRUK:   lankesisk,   (eventuelt: singalesisk,   tamilsk,   singalesisk o tamilsk, eller tamilsk o singalesisk)
KOMMENTAR:  Se ovenfor: Sri Lanka.

          ISTEDENFOR:
f. eks. polsk statsborger
          BRUK:   statsborger av Polen,    undersått av Polen,   medlem av Polen
KOMMENTAR:  Se: medborgare, o svensk medborgare.

          ISTEDENFOR:
Storbritannia,  Storbritannien

          BRUK:   Britannia,  Britannien
KOMMENTAR:  Britene sjøl sier o skriver ikke det lange o tungvinte "Great Britain", men bare Britain. (Det er jo heller ikke noe stort imperium lenger.)  Navnet Great Britain er jo arrogant hovmod, herrefolkshybris, sml. gjerne med navnet "Grossdeutsches Reich" = "det stortyske riket".
       På fransk blir det litt vanskeligere å reformere språkbruken. Der skiller en mellom "Grande Bretagne" som er den store øya Britannia, o "Bretagne" som er landet Armorica / Breiz / Breizh / Bretagne på sørvestsida av den Engelske kanalen, o heter Brittany på engelsk. Men når en på fransk mener den britiske staten eller hele statsterritoriet innberegnet Nord-Irland, sier en "Royaume Uni", slik som britene sjøl oså kaller det for "United Kingdom". Dessverre er den dansk-norske oversettelsen "Det Forenede Kongerige / Det Forente Kongerike" altfor omstendelig o upraktisk.
       Dessverre sier og skriver skandinaver "Slaget om Sorbritannia" og "Slaget om Storbritannien" (i 1940-1941). Men på engelsk heter jo denne delen av historien om 2. verdenskrigen The Battle of Britain. Altså blir det f. eks. på norsk: "Slaget om Britannia".

          ISTÄLLET FÖR:
stormaktstiden ;    om Sveriges historia
          ANVÄND:   1600-talet,   eller: (karolinertiden)
KOMMENTAR:  Jämför nedan: det svenska stormaktsväldet.


          ISTEDENFOR:
et stykke Norge
          BRUK:   ei bygd,   et område,   et lokalsamfunn,   en region

          ISTEDENFOR:
støvlelandet,  stövellandet

          BRUK:   Italia,  Italien
KOMMENTAR:  Italien er et rike o en stat. Riket omfatter mange land. Dessuten er det en dårlig idé å bruke formen på en gjenstand som synonym for et rike = et statsterritorium. Se om "Mental maps" i Comments on various subjects.
          De som er norske, eller svenske, vil trolig mislike om en med samme slags bildebruk kaller Norge for Hengeræva!  -  o Sverige like "innafor" for Skitkorven...  - Eller hva med at vi kaller Stockholm for Storarslet = Det Store Rasshølet på norsk, o på engelsk: The Big Asshole (sml. The Big Apple = New York). Kartbildet passer jo til det. Rumpeballene er Uppland o Sörmland. Mälaren med sine labyrinter av fjärdar/fjorder er tarmene som slynger seg litt rundt før de tømmer innholdet sitt i den misfarga flekken på kartet mellom Uppland o Sörmland. Så kan vel nesten alle i Norden som ikke er stockholmere si seg enig i at fra akkurat den flekken på kartet kommer det virkelig mye dritt!
        Slike sammenlikninger bruker de fleste av oss bare om vi vil rakke ned på eller prostestere mot noe som kommer fra visse områder eller steder. Men vi skal heller ikke støtte den statsnasjonalistiske misbruken av mentale kartbilder, o vi bør da heller ikke være med på å kalle Frankrike = riket o staten Frankrike for en sekskant = l' Hexagone. O hva gjelder Italia o støvelen, så er jo "skitstövel" et veldig vanlig ord på svensk for det en kaller "drittsekk" på norsk. "Støvel" er da et ord med negative assosiasjoner.

          I STEDET FOR:
Sudan   = om staten / riget Sudan
          BRUG:   iblandtStaten Sudan,   Republikken Sudan,   Sudan-riget
KOMMENTAR:  Der er tre store naturregioner der strækker sig som bælter i øst-vest over hele den nordlige halvdel af Afrika mellem Atlanteren og Rødehavet. Fra nord til syd hedder de tre: Sahara, Sahel, og Sudan. På engelsk hedder de alle med bestemt artikkel: The Sahara, The Sahel, og The Sudan.
        Til regionen Sudan regner man ofte alt land mellem 16º og 8º nordlig bredde, men da tager man også med Sahel-regionen.
        Staten og riget Sudan blev dannet af territoriet til et kondominium med navnet Anglo-Egyptian Sudan. På engelsk betegner man denne stat og dens territorium = rige som "The Republic of The Sudan", eller almindeligvis kun "Sudan", uden nogen artikkel.
        For at skelne mellem den store naturregion Sudan og det som er en stat og et rige, må vi iblandt kunne kalde det sidstnævnte for Staten Sudan eller Sudan-riget.


          ISTÄLLET FÖR:
svensk;  adjektiv

ANVÄND:   ofta: -------------------,   ibland: skandinavisk,   ibland: nordisk,   ibland: europeisk
                 ibland
: i Sverige,   ibland: egen   
                 ibland
: sverigisk
KOMMENTAR:  Ofta kan man me fördel helt enkelt hoppa över o ta bort adjektivet "svensk".
 
        Ordet "sverigisk" bör man, om man vill, kunna använda med samma motivering som man använder ordet "finländsk" för nåt som handlar om Finland. Förr i tiden använde man ordet "finsk" på svenska, oavsett va det rörde sig om i eller från Finland. Men så kom man på att det var orätt mot de svensktalande i Finland å säga så, när man menade nåt som gällde i lika mån både svenstalande o finsktalande. På samma sätt kan man motivera å använda begreppet "sverigisk", eftersom ju inte alla i Sverige är svenskar.
        Ett exempel: "svensk jordbruksstatistik" handlar om jordbruk(et) i riket Sverige. Det hänför sej till inte till en nationalitet, utan till riket Sverige. Därav följer att det bör heta "sverigisk jordbruksstatistik".
        Det är mycket viktigt att vi börjar använda ordet  sverigisk  i passande sammanhang, o att vi använder det ofta !
FLERA JÄMFÖRELSER:  1. På ryska har man två olika adjektiv, som båda brukar översättas till svenska me "rysk(a)". Ordet russkij betyder det egentligt ryska, etniskt o kulturellt, medan rossijskij är det som hör till o samman me staten o riket Ryssland.  -  2. Det liknar delvis hur man numera skiljer på svenska mellan finsk o finländsk. Däremot finns inte samma distinktion på finska språket - än.  -  3. Vidare har vi orden magyarisk o ungersk. Rätt användning är å låta "magyarisk" beteckna det etniska o kulturella, medan "ungersk" hänför sej till staten o riket Ungern. Bildade tyskspråkiga håller på skillnaden mellan "magyarisch" o "ungarisch". Särskilt viktigt är det ju när man sysslar me historien före 1918, då mer än hälften av riket Ungerns invånare inte var magyarer, utan slaver, rumäner o tyskar.  -  4. På turkiska skiljer man oså mellan adjektiven türk (eller me stor bokstav, Türk) o türkiyeli (Türkiyeli), där "türk" är det etniska o kulturella, medan "türkiyeli" betyder det som hänför sej till staten eller riket Turkiet (= belonging to or originating from Turkey). På norska är det lätt å bilda ordet "tyrkiansk". (En helt annan sak är särskiljandet på engelska mellan adjektiven "turkish" o "turkic". "Turkic peoples" är oså de som bor längre österut, dvs. i Azerbajdzjan, Turkmenistan, Kyrgyzstan, Kazakhstan o Xinjiang.)
        Vi bör oså kunna markera skillnad mellan "fransk" o "frankrikisk", som dessutom rimmar på "österrikisk". Jfr i Wordbook in other languages: le peuple français. - Andra kända distinktioner är:  engelsk - brittisk, holländsk - nederländsk, kastiliansk - spansk.
ANDRA EXEMPEL: 
        Den svenska nordiska skogen spelar stor roll för folkförsörjningen. (Det gäller ju också Finland.)
        svenska äpplen = skandinaviska äpplen / nordiska äpplen / äpplen från Norden.
        Alltför många skadas o dödas på svenska vägar vägar(na) i Sverige.
        "en på svenska = egna uppfinningar grundad tillverkning för export".
        Den amerikanska nordamerikanska contortan har sämre kvalitet än svensk europeisk tall.
KOMMENTAR om ORDET "SKANDINAVISK":  Ordet har TRE betydelser:
    1. naturgeografisk:  det är på den skandinaviska halvön me intilliggande öar. (Öland hör dit, eventuellt kan vi också räkna me Sjælland, Lolland-Falster o Bornholm.) - Jylland o Fyn hör inte till det geografiska Skandinavien.
    2. etnisk, kulturell, o språklig:  det som hör till det skandinaviska språkområdet, dvs. att också Jylland me Nord- o Mellemslesvig, o (de danska) öarna mellan Jylland-Slesvig, o Skåneland, o Gotland är skandinaviskt område i kulturell bemärkelse.
    3. politisk o politiskt-geografisk:  det som hänför sig till de tre staterna o rikena Danmark, Sverige o Norge.       


          ISTEDENFOR:
svensk
;   adjektiv på norsk o dansk = særlig når sett fra Norge o Danmark (eller historisk)
          BRUK:   gjerne / ofte:  sverigisk
          BRUK:   iblant: vermlandsk,   iblant: jemtsk, jamtsk,   iblant: skånsk,   osv.
KOMMENTAR:  Se: svenske, substantiv.  O se ovenfor: svensk.

          ISTÄLLET FÖR:
en svensk forskare
          ANVÄND:   en forskare
KOMMENTAR:  Forskning o vetenskap ska inte ha nåt me nationalitet å göra. Upptäckter o uppfinningar ska vara mänsklighetens o Jordens gemensamma egendom. Det är oväsentligt, o det borde vara fullkomligt ointressant vilken nationalitet en uppfinnare eller forskare har blivit pådyvlad eller bekänner sig till.

          ISTÄLLET FÖR:
svensk kvalitet
          ANVÄND:   --------------------
KOMMENTAR:  Varje hänvisning till "svensk kvalitet" är REN NAZISM!  Det är alltid tydligt underförstått att det som kan kallas "svenskt" är överlägset o att allt som inte kallas "svenskt" är mindervärdigt !

          ISTÄLLET FÖR:
svensk medborgare

          ANVÄND:   medborgare i Sverige,   undersåte av Sverige,   medlem av Sverige
KOMMENTAR:  Det är en statstotalitär lögn å vilja påskina att alla medborgare i Sverige också är svenska i egentlig, dvs. etnisk mening. En medborgare i Sverige kan t. ex. vara äkta värmlänning eller nåt annat slags icke-svensk skandinav, eller tornedalsfinne, eller invandrad kurd, arab, berber eller latinamerikan.

          ISTÄLLET FÖR:
svensk mil   (till skillnad från engelsk mil)
          ANVÄND:   metrisk mil,  europeisk mil

          ISTÄLLET FÖR:
svensk natur

          ANVÄND:   naturen,   skandinavisk natur,   nordeuropeisk natur
KOMMENTAR:  Naturen kan inte ha nån natonalitet. Ordet "svensk" betecknar nåt etniskt o därtill politiskt-geografiskt. Skandinavien är däremot ett naturgeografiskt område.

          ISTÄLLET FÖR:
den svensk-norska stridsyxekulturen
          ANVÄND:   den skandinaviska stridsyxekulturen
KOMMENTAR:  Svenskt o norskt fanns inte då - för 3000-4000 år sen! En del arkeologer begriper faktiskt det, men tyvärr inte alla.
        Mellan de senare norska o svenska områdena ligger dessutom det götiska området!
        Vi måste säja bestämt NEJ till nazistisk arkeologi o historieförfalskning!


          ISTÄLLET FÖR:
(i) svensk politik

ANVÄND:   -----------------,   (i) politiken (i Sverige),   (i) inrikespolitiken,   (i) rikspolitiken
KOMMENTAR:  Politiker missbrukar mycket ofta o gärna "svensk" som extra honnörsord för å fjäska o försäkra för de hjärntvättade väljarna att de minsann är absolut rättroende svenska nationalister ....
       I de flesta fall är frasen sakligt sett totalt överflödig. Sammanhanget säger klart att det inte är inrikespolitiken eller samhällsekonomin i Ryssland eller Norge som man uttalar sej om.

         
ISTÄLLET FÖR:
svensk röd och vit boskap (SRB)
          ANVÄND:   röd o vit boskap

          ISTÄLLET FÖR:
svensk sommar
         
ANVÄND:   nordisk sommar

KOMMENTAR:
  Sommar är ett naturfenomen. Naturen kan inte ha nån nationalitet
Ordet "svensk" betecknar nåt etniskt o därtill politiskt-geografiskt, medan ordet "nordisk" hänför sig till ett naturgeografiskt område.
        Det är groteskt å kalla vädret, klimatet o naturen i Bohuslän eller på Gotland för "svensk sommar". Särskilt illa skorrar det med "svensk sommar" i Skåne, somt. ex. i (stockholmaren) Henning Mankells deckare från Skåne, där f. ö. de flesta mördare är utrikiska, o där han bl. a. många gånger driver svensk språknazistisk hets mot skåningar. I den femte boken om Kurt Wallander använder Mankell uttrycket "svensk sommar" om sommarvädret i Skåne gång på gång. - Om man skulle ha använt nån statstotalitär etikett för å karakterisera nordisk sommarnatur i Skånes klimatzon, borde det ju i så fall ha varit "dansk sommar". Men nån "dansk sommer" finns förstås inte heller!

          ISTÄLLET FÖR:
svensk tid
ANVÄND:   mellaneuropeisk tid,   MET,   ME-tid,   ME-sommartid,   CE-tid,   europatid
KOMMENTAR:  "Svensk tid" finns inte bland världens tidszoner. Den klocktid man använder i Sverige heter mellaneuropeisk tid (MET), som visserligen används också i delar av Afrika. (På engelska: CET = Central European Time). Under sommarhalvåret har vi mellaneuropeisk sommartid (på engelska: CDT = Central European Daylight Savings Time).
       Men Sveriges Radios P1 brukar numera annonsera sin Fröken Ur så här: "Så får vi exakt svensk tid"(!). (Detta är bara ett av otaliga exempel på nazipropagandan i svenska statens etermedier.)

          ISTÄLLET FÖR:
svenska X
;   (= t. ex. dammsugare, nötkreatur, osv.)
          ANVÄND:   X (= t. ex. dammsugare, nötkreatur, osv.) i Sverige / från Sverige
KOMMENTAR:  Det är hög tid å ta död på de arroganta nazimyterna om att "blott Sverige svenska krusbär har", om "svenskt kött", om "svensk kvalitet", osv. i den stilen.
ANDRA EXEMPEL:
       Svenska skolbarn Skolbarn i Sverige lär sig för lite om Europa.
       Utsläppen från Polen o Baltikum bidrar till försurning av svenska sjöar sjöar i Skandinavien.

          ISTÄLLET FÖR:
den svenska ekonomin
          ANVÄND:   ekonomin,   inrikesekonomin
KOMMENTAR:  Se: norsk politikk.

          ISTÄLLET FÖR:
svenska folket
ANVÄND:   folk,   befolkningen,   människor,   undersåtarna,   folk i Sverige,   folken i Sverige,   rikets befolkning,   befolkningen i Sverige,   många invånare i Sverige,   många av invånarna i Sverige,   de som bor i Sverige,   många (av de) som bor i Sverige,   Sveriges invånare,   Sveriges befolkning,   svenska syntetfolket
KOMMENTAR:  "Svenska folket" är inget annat än ett nazistiskt slagord som tjänar det totalitära syftet å inpränta "skyldigheten" för alla Sveriges invånare å uppfatta o känna sig som svenskar, oavsett om de är riktiga etniska svenskar eller (propagandistiskt erövrade) jämtar, värmlänningar, gutar, (invandrade) palestinier, finnar eller latinamerikaner.
       Det är skamligt att både politiker o många andra använder denna nazislogan i tid o otid.
EXEMPEL: (från Göteborgs-Posten 10.02.2005:)  " .... svenska folket människor har skänkt 887 000 kronor till flickans familj ....".
       Se även: det norske folk.

          ISTÄLLET FÖR:
svenska fåglar
          ANVÄND:   fåglar i Skandinavien,   fåglar i Norden

          ISTÄLLET FÖR:
svenska kronor (SEK)
          ANVÄND:   Sverige-kronor (SEK)
KOMMENTAR:  "Sverige-kronor" låter bättre o framför allt mindre totalitärt än "svenska kronor". Sverige-kronor är den valutan som staten Sverige ger ut o som gäller i riket Sverige.  Jfr."USA-dollar", "Canada-dollar", osv.

          ISTÄLLET FÖR:
svenska sidan  = om riksgränsen me Norge eller Finland
          ANVÄND: 
östra sidan,   på västra sidan,   sverigesidan

             ISTÄLLET FÖR:
det svenska stormaktsväldet
          ANVÄND:   Sveriges östersjövälde
KOMMENTAR:  Att Sverige me detta välde var en "stormakt" i Europa, är - i stort sett - en högfärdig svensknationalistisk myt, dvs. lögn.
        Jämför ovan: stormaktstiden, en benämning som vi måste avskaffa o byta ut mot: 1600-talet, (eller eventuellt: karolinertiden).


          ISTÄLLET FÖR:
det svenska vädret
          ANVÄND:   vädret i Skandinavien,   vädret i Norden,   vädret i Sverige
KOMMENTAR:  Väderlek är ett naturfenomen. Naturen kan aldrig ha nån nationalitetOrdet "svensk" betecknar nåt etniskt o därtill politiskt-geografiskt, medan orden "nordisk" o "skandinavisk" hänför sig till naturgeografiska områden. Luften o vädret ger tusan i politiska gränser, o det borde professionella meteorologer faktiskt veta!

          ISTÄLLET FÖR:
(vi) svenskar
          ANVÄND:   ibland,
(t. ex. om ovana vid hett klimat):  (vi) nordbor
KOMMENTAR:  Se nedan: svenskarna.

          ISTÄLLET FÖR:
svenskarna

          ANVÄND:   ofta: folk i Sverige,   ofta: Sveriges befolkning,   o liknande
                            ibland: Sverige
KOMMENTAR:  Se ovan: svenska folket.
EXEMPEL:  När tidningar i Sverige skriver: "För övrigt dricker svenskarna inte mer än övriga EU-medborgare", borde det istället stå: "För övrigt dricker man inte mer i Sverige än i övriga EU-stater".
       I en skildring av tsar Pjotr av Ryssland kan man läsa att: "Svenskarna hade herraväldet över länderna vid Östersjön". Det bör stå att "Sverige hade herraväldet ...", eftersom det är statsmakten som åsyftas, o inte nån viss etnisk folkgrupp.
       När statistiker, journalister o många andra sätter likhetstecken mellan det å bo i Sverige o det å vara svensk, så er det både orwellsk förfalskning av begrepp o stöld av identitet !

          ISTÄLLET FÖR:
svenskbygd
    = som motsats till finnbygd / finnskog
          ANVÄND:   i Värmland:  varmbygd,   värmbygd
                            i Dalarna:  dalbygd
KOMMENTAR:  Värmlänningar har, åtminstone före 1900-talet, aldrig varit etniska svenskar. Å påstå nåt annat är totalitär statspropaganda. Å använda ordet "svenskbygd" om delar av Värmland är nazistisk historieförfalskning.

          ISTEDENFOR:
svenske
;   særlig når sett fra Norge o Danmark (eller historisk)
BRUK:   iblant: vermlending,   varmlänning,   iblant: jemte,  jamte,   iblant: skåning,   iblant: ranriking,   osv.
KOMMENTAR:  Når folk i Norge, o særlig på Østlandet o i Trøndelag, snakker om "svensker", mener de nok ofte noen som bor i regionene nærmest Norges riksgrense. En ting er at folka der opprinnelig ikke er / var etniske svensker, o det samme gjelder for Halland, Skåne, Blekinge, Småland o Gotland. Men oså fra synspunktet at vi skal unngå å klassifisere mennesker i utrengsmål etter hvilke stater de er undersåtter av, så bør vi heller kalle dem med regionale fellesnavn enn med statsnasjonale.

          I STADEN FOR:
svenske pengar,  svenske penger

          BRUK:   sverigepengar,  sverigepenger
KOMMENTAR:  Valutaen er knytt til ein stat og eit rike, - ikkje til ein etnisk nasjon.

          I STEDET FOR:
den svenske vestkyst
BRUG:   Hallandskysten,   Bohuslen(kysten),   Skagerraks østkyst,   Kattegats østkyst, 
             Halland og Bohuslen,   Østkysten av Skagerrak (og Kattegat)
KOMMENTAR:  På norsk: Båhuslen.  På dansk: Bohuslen.

ISTEDENFOR:
svenskegrensa
BRUK:   riksgrensa,   riksgrensa med Sverige,   Iddefjorden,   Finnskogen,   -----------------------
            
nord for Røros, evt.:   Kjølen 
KOMMENTAR:  Riksgrensa er ikke noen viktere etnisk grense enn f. eks. grensene mellom Østlandet o Vestlandet eller Trøndelag o Østlandet.
       Istedenfor å si "grensa mot", som fører tankene våre til "motsetninger" o "motstandere", bør vi si o skrive "grensa med". Alle grenser må jo være felles med de regionene eller rikene som ligger på den andre sida.
       Iblant er eneste rette måten å avnazifisere biologibøker o.l. at vi bare stryker "svenskegrensen", som i dette eksemplet:  " ... i kyststrøk finnes lind sammenhengende fra svenskegrensen til Sunnmøre".
       Noe tilsvarende dumt uttrykk fins egentlig ikke på svensk eller i Sverige. For det meste sier en "riksgränsen". Betegnelsen "gränsen mot Norge" hører o ser en nokså ofte. Iblant møter vi dessverre uttrykket "norska gränsen", som likevel ofte er ment å vise mer til riket Norge enn til innbyggerne i området, men som oså impliserer den statstotalitære tesen at det ikke KAN finnes noe norsk innafor Sveriges rike. "Norgegränsen" er et sjeldent ord.
       ( Apropos: Når noen i Norge spør meg som skriver dette om hvor jeg krysser grensa når jeg kjører bil "mellom Sverige o Norge", sier je at det nekter je å svare på, for je er ikke noen grensefetisjist! Derimot skal je gjerne svare på hvor je krysser Glomma, dersom du syns at dét kunne være interessant å spørre om. Glomma er da et reelt o spesielt naturfenomen, o lar seg heller ikke krysse hvor som helst, anna enn med båt da. )

          ISTEDENFOR:
svenskehandel

          BRUK:   grensehandel,   å handle i Sverige,   å handle i Arvika,   osv.
KOMMENTAR:  Se bl. a. orda  svenske
o svenskegrensa.
 
       Det IDIOTISKE ordet "svenskehandel" fører vel nærmest tankene til slavehandel.

          ISTEDENFOR:
svenskekysten

          BRUK:   iblant: Båhuslenkysten,  elleBåhuskysten,   iblant: Ranrikekysten
KOMMENTAR:  Båhuslen består av tre deler, som er: Vette herred = Strømstad kommune lengst nord, Ranrike, o Elvesysle. Ranrikekysten er fra Resö til Grundsund.
       Noen "svenskekyst" som en naturlig geografisk enhet fins jo ikke.  Begrepet "norskekysten" om Skandinavias kyst mot Atlanterhavet er likevel ikke ille. Det er stort sett en naturlig geografisk enhet av en kyststrekning, o de fleste mennesker som bor der er faktisk norske. Men se: norskekysten, for bedre, ikke-nasjonalistiske navn.

          ISTEDENFOR:
svenskene

          BRUK:   i Sverige,   folk i Sverige,   Sverige,   svensker
EKSEMPEL:  (Hallvard Bakke i Dagsavisen 23.08.2004): "Vi har ikke hatt en Wallenberg som svenskene (en har hatt) i Sverige.
       Se i: Antistatstotalitær grammatikk / språklære, § 2.

          ISTEDENFOR:
svensketoget
  fra Göteborg
          BRUK:   toget  fra Göteborg

          ISTÄLLET FÖR:
blev svenskt ;  = om länder
          ANVÄND:   överdrogs till Sverige / till svenskt styre,   överlämnades till svenskt styre,
                           överläts till Sverige / till svenskt styre,   överfördes till Sverige / till svenskt styre,
                           blev lagt under Sverige / under svenskt styre,  
o l.
KOMMENTAR:  Ofta står det om att Jämtland/Jamtlann, Härjedalen/Härdaln eller Halland "blev svenskt" 1645, o att Skåne, Blekinge eller Bohuslän "blev svenskt" 1658. Denna fras ä en svensknazistisk lögn. Inget av dessa länder o ingen av dessa länders befolkningar ble plötsligt kulturellt o språkligt svenska, o allra minst inom loppet av ett enda år!
        I Falkenbergs turistbroschyr "Guide 2007" har man istället uttryckt det så här: "... 1645. Då övergick Halland från danskt till svenskt styre."
        Formuleringen "från danskt till svenskt styre" ä historiskt o sakligt riktig. Men det ä inte alldeles lyckat me den aktiva verbformen "övergick". De allra flesta människorna i Halland hade inget å säja till om i sammanhanget, o de gjorde inget aktivt för å ändra överhögheten. Därför bör vi använda verb i passivformer, som ovan, dvs. "överdrogs", "överfördes", "överläts", "överlämnades" eller "underkastades, "underlades", o liknande.

          ISTÄLLET FÖR:
svenskt rekord
          ANVÄND:   ---------------------- ;   någon gång: sitt rekord
KOMMENTAR:  Se: norsk rekord.

          ISTÄLLET FÖR:
svenskt utseende
          ANVÄND:   europeiskt utseende,   nordiskt utseende,   nordeuropeiskt utseende
KOMMENTAR:  Det nazistiska uttrycket "en man med svenskt utseende" är tyvärr ett ofta använt standarduttryck i polisens efterlysningar i Sverige.

          ISTÄLLET FÖR:
Sverige
          ANVÄND:   ibland: Skandinavien,   ibland: Norden,   eller ibland: -----------------
                           
bl. a. om forntiden o naturen, eventuellt: Östskandinavien
EXEMPEL:   För 15.000 år sen var Sverige Norden täckt av inlandsis.
                   Efter istiden var stora delar av Sverige Östskandinavien täckta av vatten.
                   Campingturismen i Sverige Skandinavien ökar inte längre lika starkt som förr.
                   Fjällvärlden i Sverige Skandinavien har en rik flora.
                   I Sverige Norden finns det faktiskt inga isbjörnar på gatorna. (Svalbard hör ju inte till Norden utan till Arktis, medan Grönland, som känt?, hör till Nordamerika.)
KOMMENTAR:  I många fall kan man me fördel utelämna ordet Sverige/Sveriges eller byta ut det mot ett neutralare ord. Istället för "några bland Sveriges skickligaste affärsmän" är det oftast bättre å kalla dem för "några mycket skickliga affärsmän".

          ISTÄLLET FÖR:
ett Sverige i miniatyr
          ANVÄND:   ---------------------------------
KOMMENTAR:  Denna o liknande statstotalitära fraser måste vi fördöma o skrota.

          ISTEDENFOR:
fra / i  / til Sverige
          BRUK:   ofte f. eks.:  fra / i / til Vermland, Göteborg, Småland, Arjeplog
KOMMENTAR:  Når det gjelder Vermland, vermlansk o vermlendinger, er det bedre å bruke den gamle norske skrivemåten me "e" enn den koloniale svenske med "ä" som en ofte ser i norske aviser nå til dags. Det heter nemlig ikke "Värmlann", men "Varmlann" med åpen a-lyd på rett vermlandsk i nesten hele landet, bare unntatt et belte langs grensa med Svealand (dvs. Västmanland o Närke) i øst.

          ISTÄLLET FÖR:
i stora delar av Sverige
         
ANVÄND:   över / i stora områden
   
      EXEMPEL:  Den här arten var utbredd i stora delar av Sverige över stora områden / i stora områden.

          ISTÄLLET FÖR:
Sveriges mest X
          ANVÄND:   -----------------------------,   en mycket ....,   en....,   ett....
EXEMPEL.  Vägverkets informationstidning 2003 börjar så här: "Sveriges mest meriterade rallykvinna Tina Thörner ..."  Istället för detta vanliga o typiska fascistiska uttryckssätt borde man ha skrivit: "Den meriterade rallykvinnan Tina Thörner ...".
       Istället för "Sveriges mest sålda hudkräm" borde man påstå: "Hudkrämen som leder säljstatistiken". Märket X kan ju inte vara "Sveriges hudkräm". Staten / riket Sverige använder aldrig hudkräm. Till o me "Moder Svea" klarar sig utan, eftersom hennes hud är en ren illusion.  ( De flesta människor som reklamen riktar sig till, vet eller begriper att säljstatistik brukar göras inom varje rike för sig. )
       Flera exempel, här ur den på flera sätt genomfört klart svensknazistiska turistbroschyren "Karlskrona-guiden 2004":  "Kungliga Amiralitetskyrkan, Ulrika Pia, från 1685 är Sveriges största kyrka en ovanligt stor kyrka i trä." (Kommentar: Hur stor är den jämfört me de stora träkyrkorna i Mandal, Grimstad o Rautalampi? - o i Kerimäki, som lär ha den största i Norden)  "The old shipyard has Sweden's a very longest wooden building ..."   "The stonemasonry on Tjurkö was once one of Sweden's largest employers a large employer."  "Marinmuseum är ett av Sveriges äldsta museer mycket gammalt museum." 
"Ett av Sveriges vackrast belägna hembygsmuseer mycket vackert beläget hembygdsmuseum.", osv. på fem olika språk.  (Ansvarig för broschyren, som också har många bilder me överdrivet fokuserade stora Sverigeflaggor, är turistchefen Magnus Broomé. - I Karlskrona sitter dessutom såkallade "Sverigedemokrater" i kommunfullmäktige.)

          ISTÄLLET FÖR:
Sveriges största X
         
ANVÄND:   en stor....,   ett stort....,    stora
KOMMENTAR:  Se ovan o nedan.

          ISTÄLLET FÖR:
Sveriges vackraste X,  m.m.
          ANVÄND:   ett / en av de vackraste X i Norden
KOMMENTAR o EXEMPEL:  Låt oss slippa sån nazistisk klassificering av naturen eller kulturlandskapet som "Sveriges vackraste plats", "Sveriges vackraste järnväg", osv.  Sverige är, i vid mening, ett politiskt begrepp, medan Norden o Skandinavien kan beteckna natur o kultur.
       Det är nazistisk hjärntvätt o därmed också missbruk av både naturen o barnen när man präntar in i grundskoleelever att "Kebnekaise är Sveriges högsta fjäll". I naturens verkliga värld är Kebnekaise Nordskandinaviens, Nordkalottens, o Sápmis eller Lapplands högsta fjäll, - men inte "Sveriges".
       Ännu ett par exempel från nazibroschyren "Karlskrona-guiden 2004": 
"Nyd det frie ø-liv på nogle af de 1650 øer i Sveriges sydligste Blekinges skærgård."  "Torhamns udde är Sveriges sydöstligaste." (Kommentar: På sidan 15 står en korrekt icke-nazistisk beskrivning, fast då på danska: "Utklippan er Skandinaviens sydøstligste punkt." Men för svenskspråkiga läsare "måste" man tydligen uttrycka sej svensknazistiskt! - för å bli "förstådd"?)    

          ISTÄLLET FÖR:
Sydfrankrike
          ANVÄND:   ofta:  Occitanien
KOMMENTAR:  Se: Sør-Frankrike.

          I STEDET FOR:
sydsvensk

BRUG / ANVÄND:   skånelændsk, skåneländsk,   skånsk,   skåneländsk o(ch) småländsk, 
                              sydskandinavisk,   (som är) i södra Sverige
KOMMENTAR:  Sveriges del af den skandinaviske halvø består ikke af tre, men - dvs. i uforfalsket kulturel forstand - af fire hoveddele: Det er:   1) Skåneland, som omfatter Skåne, Halland og Blegind/Blekinge;   2) Götaland, som omfatter Småland, Öland, Östergötland, Vestergötland, Bohuslen, Dalsland o Vermland;   3) Svealand, som omfatter Närke, Sörmland, Uppland, Västmanland, Dalarna og Gästrikland;   4) Norrland, som omfatter landene fra Hälsingland til Lappland.  (Gotland ligger ikke til den skandinaviske halvøens område.)
       Efter erobringen af Skåneland i krigene på 1600-tallet og afskaffelsen af generalguvernementet Skåneland i 1719, regnede den svenske statsmagt de tre østdanske lande til Götaland, skønt kultur og sprog der ikke er gøtisk. Man indførte en udvidet definition af Sydsverige netop for at undertrykke skånsk og skånelændsk identitet og for at lave befolkningen om til svensker.
       I de statsnationalistiske vejrmeldingerne i Sverige siger man nu "södra Götaland" om landet syd for en linie omtrent mellem Halmstad og Kalmar, netop for at tabuisere og dræbe begrebet Skåneland. Af samme grund benævner man ofte det som hører til Skåneland for "sydsvenskt", dog ved siden af "skånskt". En avis i Malmø kaller sig for "Sydsvenska Dagbladet" og "Sydsvenskan".
       I Danmark har man desværre aldrig turdet at protestere mod stormagten Sveriges forfalskninger af geografi, arkæologi og historie.
       Heldigvis er der nogle arkæologer, men desværre ikke alle, som forstår hvor forkert alt dette er. I opslagsbogen "Med arkeologen Sverige runt" (1965, 1980, 1987) har flere af skribenterne brugt de rigtige ordene Sydskandinavien, sydskandinavisk, nordskandinavisk. Begrebet sydskandinavisk omfatter da så vel den sydlige delen af den skandinaviske halvø som Sjælland, - måske også Fyn, og evt. Jylland(?).
       Sml. også nedenfor: Sønderjylland.

          ISTÄLLET FÖR:
Sydsvenska höglandet

          ANVÄND:   Götiska höglandet,   Sydskandinaviska höglandet

          ISTÄLLET FÖR:
Sydsverige
          ANVÄND / BRUG:   ofta: Skåneland,   ofta: Skåne,   Skåneland o Småland,   Sydskandinavien
KOMMENTAR.  Se ovan: sydsvensk.

          I STEDET FOR:
sydvestsvensk,  sydvästsvensk

          BRUG:   skånelændsk,   skåneländsk

          I STADEN FOR:
Sør-Frankrike
          BRUK:   ofte:  Occitania
KOMMENTAR:  Occitania er samlenamnet for dei landa mellom Bizkaiabukta og Alpane der oc-språket = lenga d' oc = oksitansk høyrer heime. Oksitansk er mest i slekt med katalansk sør for Pyreneane, og er heilt ulikt det språket (langue d' oïl) som høyrer til midtre og nordre Frankrike. I byane er oksitansk språk no nesten døydd ut, men det lever enno på landsbygda og blant intellektuelle. I mellomalderen var okitansk eit viktig kulturspråk.
      Dersom vi brukar namnet Occitania der det høver etter geografien, kan vi gjera litt motstand mot den ekstreme franske statssentralismen, og vi yter rettferd til ein kulturregion som franske styresmakter har prøvd å løyne for omverda og ta livet av.
      Occitania er desse landa:  Gasconha/(Gascogne), Guiena/(Guyenne), Lemosin/Lemouzi/(Limousin), Auvernha/(Auvergne), Lengadoc/(Languedoc), Provença/(Provence), o Daufinat/(Dauphiné). 

          ISTEDENFOR:
søta bror / söta bror
          BRUK:   Sverige,   folk i Sverige,   m.m.
KOMMENTAR:  Å personifisere et helt rike eller en stat er en statstotalitær uskikk, som vi må ta avstand fra. Det betyr oså at vi må boikotte Ola Nordmann o Kari Nordmann, Svensson, Medel-Svensson, Ivan Ivanovitsj, o gude- o gudinneskikkelser som Moder Svea, Marianne, o Uncle Sam.
       For flere uttrykk istedenfor "söta bror", se f. eks.: svensk, svenska folket, svenske, svenskarna, Sverige.

          ISTÄLLET FÖR:
Tammerfors

          ANVÄND:   Tampere
KOMMENTAR:  Se: Helsingfors.

          ISTEDENFOR:
Tavastehus
          BRUK:   Hämeenlinna,   (Hämeenlinna/Tavastehus)
KOMMENTAR:  Se: Helsingfors.

          ISTÄLLET FÖR:
i Thailand ;   om europeer o tsunamikatastrofen 26.12.2004
          ANVÄND:   vid Andamanhavet,   på Malackahalvön
KOMMENTAR:  Tsunamin var en naturkatastrof. Men medierna gjorde som vanligt statsnationalistisk politik av naturen. De berörda haven var Indiska Oceanen, Bengaliska Viken o Andamanhavet. De mest berörda kustländerna o öarna var Aceh o övriga Sumatra, Malackahalvön (som är hela halvön från Krung Thep/Bangkok o söderut), Tenasserim, Ayeyarwady-deltat (Irawaddy-), Sundarbans (i Bengalen), Nikobarerna, Andamanerna, Orissa, Koromandelkusten (i sydöstra Indien), den stora ön Lanka, o Maldiverna.

          ISTÄLLET FÖR:
tillverkningsland
          ANVÄND:   oftast: från,  tillverkad/tillverkat i
EXEMPEL:  Se nedan: ursprungsland.

          ISTÄLLET FÖR:
Turkiet ;   = som geografisk bestämning
          ANVÄND:   ofta:  Mindre Asien,   Anatolien
KOMMENTAR:  Se nedan: Tyrkia, Tyrkiet.

             ISTEDENFOR:
Tyrkia, Tyrkiet ;   = som geografisk angivelse
          BRUG/BRUK:   ofte:  Lilleasien, Lilleasia,   Anatolia, Anatolien
KOMMENTAR:  To tredeler av staten Tyrkias territorium nå er det geografiske landet o halvøya Lilleasia. Lenger øst i riket Tyrkia ligger bl.a. deler av Kurdistan o av landet Armenia (NB! ikke det samme som staten/riket Armenia av i dag). Det var ikke noen stat med navnet Türkiye før i 1920-åra. Tiliere hørte Anatolia/Lilleasia til Osmanerriket (det Osmanske riket), men bare siden 1300-tallet. Før 1000-tallet var det ikke tyrkisk befolkning i Lilleasia.
EKSEMPEL:  Steinalderboplassen Çatal Hüyük ligger i søndre Tyrkia Lilleasia, - eller: i søndre Anatolia.


          I STEDET FOR:
tysk kvalitet
          BRUG:   -------------------
KOMMENTAR:  Se: svensk kvalitet.

          ISTÄLLET FÖR:
tyskar och "holländare"
;   = till skillnad mot svenskar / nordbor
          ANVÄND:   kontinentaler,   kontinentaleuropeer
KOMMENTAR:  Jämför me ordet "oriental, -er".
       "Holländare" bör förstås vara nederländare. Se uppslagsorden Holland holländare.

          ISTEDENFOR:
tyskere og nederlendere ;   = til forskjell fra nordboere
          BRUK:   kontinentalere,   kontinentaleuropeere
KOMMENTAR:  Sml. med ordet "orientaler".

          ISTEDENFOR:
tyskerne

          BRUK:   ofte: tyskere,   iblant: folk i Tyskland,  folk fra Tyskland,   o .l.
KOMMENTAR:  Se: Antistatstotalitær grammatikk / språklære, § 2.  Det er heller ikke bare i Tyskland at det bor tyskere. De av flertallet av befolkninga i Sveits, Liechtenstein o Østerrike som ønsker det, kan oså regne seg som etniske tyskere på grunn av språket. (Men de fleste av dem vil nok kalle seg for noe anna.) Dessuten bor det jo tyskere mange andre steder i verden.

ud-, ude, uden-, utan-,  osv.,  se nedenfor: ute, uten-, ut- .

          I STEDET FOR:
i udlandet
          BRUG:   udenrigs,   i verden,   andre steder,   i andre riger,   i udlande,   for øvrigt,   o. l.
KOMMENTAR:  Udenfor det rige som man taler eller skriver om, er der jo mange lande!  Derfor er det meget forkert og galt at bruge "i udlandet", som jo er bestemt form i ental (= singularis). Man må bruge formen "i udlande", som er ubestemt flertal (= pluralis)!  Det kan jo også være, at det som man mener med "udlande" ikke er alle "udlande" i verden, men kun de fleste eller kun nogen få.
      Se også nedenfor:  utlandet, og: i utlandet.


          ISTEDENFOR:
u-land

          BRUK:   iblant: u-område,   iblant: u-region

          ISTEDENFOR:
Uleåborg

          BRUK:   Oulu,   (Oulu/Uleåborg)
KOMMENTAR:  Se: Helsingfors.

          ISTÄLLET FÖR:
upp till Stockholm
          ANVÄND:   till Stockholm
KOMMENTAR:  Svenskar inte bara söder o sydväst om Stockholm, utan också i områden väster o till o me nordväst om huvudstan, i landskapen Närke, Västmanland o Värmland, säger ofta att de ska åka "upp till Stockholm", o även i motsatt riktning, t. ex. "ner till Värmland" eller "ner till Örebro" o "ner till Karlskoga". Bara i Dalarna o Norrland tycks man kunna säga "ner till Stockholm".
       I verkligheten ligger ju både Värmland o Västmanland geografiskt sett högre upp på kartan än Stockholm. I höjdskillnad över havet blir det också nerförsbacke mot huvudstan. När man trots det säger "upp till Stockholm", verkar det som att Stockholm o dess invånare på nåt vis skulle befinna sig i en "nationellt-andligt" sett "högre sfär" o vara bebodd av högre stående väsen än "landsorten".
        Fast i Norrland säjer ju folk ofta, o inte så sällan föraktfullt: "nere i Stockholm".

          ISTÄLLET FÖR:
ursprungsland
          ANVÄND:   oftast: från,   ursprung,   ursprungsrike
EXEMPEL:  "Land" ä ju nåt annat än stat, rike, o statsterritorium. Uttrycket  "Ursprungsland: Italien"  bör vi då byta ut mot "Från Italien", eller, om vi vet mer exakt: "Från Sicilien", "Från Toscana", "Från fjällbygder i Abruzzerna", eller liknande.

          I STADEN FOR:
ute i distrikta

          BRUK:   på landsbygda,   i landa,   i landet,   inne i bygdene

          ISTÄLLET FÖR:
ute i Europa
          ANVÄND:   i Europa,   inne i Europa
KOMMENTAR:  Uttrycket "ute i Europa" försöker lära oss å betrakta det egna riket (Sverige eller Norge) som världens centrum / som verdens navle. Men i verkligheten är det ju Skandinavien som ligger i utkanten av Europa!

             ISTÄLLET FÖR:
ute i kommunerna
          ANVÄND:   i kommunerna
KOMMENTAR:  Uttrycket "ute i kommunerna" speglar stockholmskt herrefolksperspektiv, som ser allt annat än Stockholm som "ute". Det värsta ä när många slaviskt säjer o skriver "ute i kommunerna", fast de själva ä i Norrland eller nån annanstans långt från huvudstan.

          ISTEDENFOR:
ute i landet,  ude i landet

BRUK:   rundt i riket,   rundt i riget,   runtom i riket,   runtom i Sverige,   rundt i Danmark,   rundt i Norge,   inne i riket,   inde i riget,   inde i Danmark,  inne i Norge,   inne i Sverige,   runtomkring i riket,
här o där i riket,   blant folk,   bland folk,   mellem folk
KOMMENTAR:  Det nedsettende uttrykket "ute i .... " blir nå ofte brukt om hele riket utenfor Oslo eller Stockholm eller København. Uttrykket gir bl. a. en forestilling om  at det som ikke er i hovedstaden er "ute" = "forelda" / "föråldrat" o "utenfor", (jämför det svenska uttrycket "utanförskap"), mens det som befinner seg i en hovedstad er "inne" = "aktuelt" o "moderne".  Disse herrefolkideene må vi motarbeide.
       Sml. oså: inn til Oslo.

          ISTEDENFOR:
ute i verden,  ude i verden

          BRUK:   i verden
KOMMENTAR:  Se ovenfor: ute i landet.

          ISTÄLLET FÖR:
ute i världen
          ANVÄND:   i världen
KOMMENTAR:  Se ovan: ute i landet.

          ISTÄLLET FÖR:
ute på landsbygden
          ANVÄND:   på landsbygden

          ISTEDENFOR:
utenlands

          BRUK:   utenriks,   annenriks

          ISTEDENFOR:
utenlandsk
BRUK:   annenriks,   annetriks,   annenrikisk,   annen,   utenriks,   utenriks-,   utenriks fra,  fremmedstatlig
EKSEMPEL:  I stedet for å si at en kunstner er "representert i alle offentlige samlinger i Norge og i en rekke utenlandske", kan vi si o skrive: " .... o i en rekke andre".

          ISTEDENFOR:
utenlandsk statsborger

          BRUK:   ofte: person,   mann,   kvinne,   utenriker
EKSEMPEL:  "En utenlandsk statsborger person er pågrepet av politiet etter at han forsøkte å komme seg over den finsk-norske grensen .... En annen utlending person ble for kort tid siden tatt av politiet i Nord-Finland ...." (NTB-melding 21.06.2004).

          ISTEDENFOR:
utflagging
          BRUK:  flytting

          ISTÄLLET FÖR:
utlandet
ANVÄND:  på svenska: utrikes,   annan stat,   andra stater,   andra riken,   ibland: omvärlden,  kontinenten ;    på norsk: utenriks,   utanriks,   annen stat,   annan stat,   andre stater,   andre statar,   andre riker,   andre rike,   iblant: omverdenen,   kontinentet
EKSEMPEL:  "Argentinas forhandlinger med utlandet andre stater om gjeldsbetaling ....".

          I STADEN FOR:
frå utlandet
BRUK:   utanriks,   utanriks frå,   frå utanriks,   frå utland,   frå Europa,   frå Afrika,   osb.
DØME:  "Kostbare varer vart kjøpte inn frå utlandet" - Det er ikkje frå eit visst einskildland eller rike, men frå mange land. Det er uetisk å slå saman alt utanfor grensene rundt Noreg til eit namnlaust kollektiv. Men uttrykket "frå utland", som lèt oss forstå at "utland" kan vera fleire "individuelle" land eller rike, må vera betre enn "frå utlandet".

          ISTÄLLET FÖR:
från utlandet
          ANVÄND:   utrikes,   från utrikes,   utrikes ifrån,   från Europa,   från Afrika,   osv.

          I STADEN FOR / ISTÄLLET FÖR:
i utlandet
BRUK / ANVÄND:   utanriks,   utenriks,   utrikes,   i verda,   i verden,   i utländer,   andre stader, 
  andre steder,  
andra ställen,  ellers,  för övrigt,  o. l.,   (eller eventuellt: i utländerna)
EKSEMPLER:  "både i Norge o i utlandet ellers".  "både i Sverige o i utlandet på andra ställen (i världen)".
KOMMENTAR:  "utlandet" ä, särskilt i Sverige, ofta en föraktfull kollektiv benämning, som påskiner att "alltihop ä samma skit", liksom det inte spelar nån roll om man slår ihop Ryssland o Italien o Sydafrika o kallar det me ett o samma namn. 
Utrikes finns det naturligtvis inte bara "ett land", utan många. Därför bör vi säja o skriva "i utländer", som är obestämd form i flertal, o inte "i utlandet", som ju ä bestämd form i ental!

         
ISTEDENFOR:
til utlandet,  till utlandet
          BRUK:   utenriks,   utanriks,   utrikes

          ISTÄLLET FÖR:
utlandsresa
          ANVÄND:   resa,    (utrikes resa,   resa utrikes)

          ISTEDENFOR:
utlending
BRUK:   ofte: person,   kvinne,   mann,   eller: utenriker,   utenriks fra,   eller: ---------------
KOMMENTAR:  Sml. ovenfor: utenlandsk statsborger o: frå utlandet.

          ISTÄLLET FÖR:
utländsk
         
ANVÄND:   utrikes,   utrikisk,   utrikes ifrån,   annan,   annanrikes,   annanrikisk
KOMMENTAR:  Språkhistoriskt motsvarar "udenlandsk", "utenlandsk", "utländsk" i skandinaviska statsspråk o "ausländisch" på standardhögtyska ordet "outlandish" på engelska. "Outlandish" är mindre vanligt, o har blivit ett exempel på chauvinistiska engelska språkvanor. Collins English Dictionary definierar "outlandish" som:    1. grotesquely unconventional in appearance, habits, etc.   2. archaic, foreign.
       Åtminstone i Sverige blir ordet "utländsk" ännu vid början av 2000-talet av många, både äldre o yngre, använt o uttalat på ett föraktfullt sätt, så att man tydligt hör på tonfallet att talaren tycker det "utländska" är nåt mindervärdigt ogräs.
       Jfr också: utenlandsk.

          ISTÄLLET FÖR:
utlänning
ANVÄND:   ofta: person,   man,   kvinna,   ----------------,   eller: utrikare,   från utrikes,   främling,   en .......... från ..............

          ISTÄLLET FÖR:
t. ex.:  både svenskar och utlänningar
          ANVÄND:   t. ex.: både svenskar o andra
EXEMPEL:  Eller: både afrikaner o andra, både schweizare o andra, osv.

          ISTEDENFOR:
utover hele landet
          BRUK:   ofte: -------- ,   ellers f.eks: i hele riket
EKSEMPEL:  Istedenfor: "små enheter spredt utover hele landet", sier vi: "små o spredte enheter".

          ISTEDENFOR:
utviklingsland

          BRUK:   utviklingsområde,   utviklingsregion

         
ISTEDENFOR:
Villmanstrand
          BRUK:   Lappeenranta,   (Lappeenranta/Villmanstrand)
KOMMENTAR:  Se: Helsingfors.

          ISTÄLLET FÖR:
våra förfäder ;  = om så kallad "svensk" historia i forntiden, under medeltiden o äldre nytid
          ANVÄND:   nordbor,   nordborna,   man,   människor,   eller en regional e. l. beteckning,
          t.ex. skåningar,   skogsbönder,  osv.


          ISTÄLLET FÖR:
vårt folk
          ANVÄND:   ofta:   befolkningen (i riket),   människorna,   undersåtarna,   rikets olika folk

          ISTÄLLET FÖR:
(i) vårt land
          ANVÄND:   ofta:   -----------,   annars t. ex.: (i) riket, (i) Sverige, (i) Norge, (i) Norden, (i) Skandinavien, osv.
KOMMENTAR:  Uttrycket "vårt land" har missbrukats enormt för å hjärntvätta befolkningen i riken som Norge o Sverige. -  När vi ska byta ut uttrycket, passar det oftast me "riket" eller namnet på detta rike. Men ibland handlar det i sammanhanget bara om en mindre del av riket, så att "vårt land" kan bytas ut mot till exempel "Skåne" eller "Norrland". Det kan oså hända att det som attribueras till "vårt land" lika mycket gäller andra delar av Norden eller Skandinavien, o då bör vi använda ord som passar till det förhållandet.
        Men väldigt ofta kan vi helt enkelt stryka o hoppa över de statstotalitära pleonasmerna "i vårt land", "til landet vårt", osv., utan att nåt av sakinnehållet i satsen försvinner.  (Pleonasm = överflödigt ord eller uttryck.)

          ISTÄLLET FÖR:
världens folkrikaste land
          ANVÄND:   -------------------,   Kina,   (världens folkrikaste rike)
KOMMENTAR:  Se: Definitioner o grundbegrepp. Det kan inte finnas nån entydig avgränsning mellan alla jordens länder, o heller ingen statistik över folkmängd i jordens verkliga naturgeografiska länder. Ett land kan vara en del av ett annat land. Länder kan vara delar av större naturgeografiska m.m. länder. Däremot kan man göra folkmängdsstatistik för riken, eller för stater i betydelsen staters territorier.

          ISTÄLLET FÖR:
västkusten,  Västkusten
          ANVÄND:   kusten,   havskusten
KOMMENTAR:  Framför allt bör inte media i Göteborg, Göteborgsregionen, Halland, Bohuslän eller Dalsland o det mesta av Västergötland använda ordet "Västkusten" när man inte samtidigt också nämner eller jämför me de östra delarna av Skandinavien. Gör man ingen sån jämförelse, uppräkning e. l., blir "västkusten" ett statstotalitärt uttryck o begrepp i o me att man då betraktar absolut allt från huvudstans synvinkel.

          ISTÄLLET FÖR:
västsvensk
          ANVÄND:   ofta:   vänerländsk,   västsverigisk,   västgötaländsk,   Västsveriges,   halländsk,
                                      bohuslänsk,   västgötsk

          ISTÄLLET FÖR:
Åbo
          ANVÄND:   Turku,   Turku/Åbo
KOMMENTAR:  Se: Helsingfors.

          ISTÄLLET FÖR:
åka ner och
;   om resor som går vågrätt, o inte lodrätt me hiss
          ANVÄND:   åka till X o(ch)
KOMMENTAR:  Jämför: upp till Stockholm. - Om man ibland låter bli att tänka på va som är upp o va som är ner på kartan o jordgloben, kan man undgå formuleringar som kan verka nedlåtande, som "ner till Afrika", "ner till Ungern", "ner till Småland", "ner till Örkelljunga", osv. osv.

          ISTÄLLET FÖR:
äktsvensk

          ANVÄND:   -----------,   genuin
 KOMMENTAR:   Ordet används ofta me en statsnationalistisk värdeladdning, som gör att vi bör stryka det utan å ersätta me nåt annat ord.

          ISTÄLLET FÖR:
över hela landet
         
ANVÄND:   ---------------------------,   över hela riket



Hovedside, se øverst i menyen.